Mikael Anjou, före detta vd på byggföretaget Einar Mattson frilägger och pekar på strukturer som ligger bakom byggbranschens unikt låga produktivitet i jämförelse med andra branscher.

Publicerad den: 2019.12.10

”Branschens kollektivavtal hämmar utvecklingen”

Byggbranschen: Efter sex år som vd för byggföretaget Einar Mattson konstaterar Mikael Anjou att branschen har för allvarliga strukturella problem för att kunna fungera effektivt.

Låst innehåll

Det går inte beskylla byggbranschen i Sverige för att ha extremt gott rykte. Rapporter om bristande konkurrens, arbetsmiljö och kvalitet kommer relativt regelbundet. Skatteverket och Eko-brottsmyndigheten anser att branschen har problem och flera statliga utredningar har genomförts för att belysa problematiken och föreslå förändringar. Den så kallade

Byggkommissionens utredning Skärpning gubbar (2002), fokuserade på konkurrensen, kompetensen, kvaliteten och kostnaderna. 2009 kom Statskontoret med uppföljningen Sega gubbar, och kunde konstatera att inga förändringar till det bättre hade slagit igenom. ”De här utredningarna; Skärpning gubbar, och Sega gubbar, gjorde möjligen ett misstag när de be-skrev problematiken, och sedan visade på lösning-ar. Det jag har tittat på är strukturerna och systemen som är orsaken till att det ser ut som det gör, säger Mikael Anjou, som fått stor uppmärksamhet med sin nya bok “Den ineffektiva byggbranschen.” Mikael Anjou var under drygt sex år vd för byggföretaget Einar Mattson. Dit kom han från telekombranschen och kunde med erfarenhet därifrån upptäcka områden som helt klart borde kunna gå att förbättra och effektivisera.

ANNONS:

Men det han kanske mest upptäckte var att byggbranschen lever med strukturer som i samverkan hindrar branschen från att fungera effektivt, lön-samt och attraktivt.

– Ett område, men det är inte det enda, det är de kollektivavtal som finns i byggbranschen. Jag vill nog säga att det är det sämst fungerande kollektivavtalet vi har i Sverige. Avtalet försvårar för branschen att utveckla bra organisationer och förstärker istället en vi och dom-känsla i företagen. Avtalet med Byggnads försvårar också kompetensutveckling av medarbetarna då det inte går att få en bättre tjänst eller mer betalt om man kompetensutvecklar sig, säger Anjou.

Bristande konkurrens bland entreprenörer ligger inte bakom ineffektiviteten, menar Anjou. Snarare är konkurrensen högre i byggbranschen än i många andra. Inte heller har ökad konkurrens på senare år förbättrat effektiviteten i branschen.

– Och det finns en rad strukturer som samverkar här, det är inte bara kollektivavtal som förhindrar förbättrad effektivitet. Byggbranschen har till exempel också ett helt eget rättssystem med entreprenadjuridiken som har skapat en kultur som inte uppmuntrar kreativitet och innovation. Här har juridiken, enligt mig, blivit viktigare än själva byggbranschen och projektet.

Fackföreningen Byggnads har föga överraskande inte precis hyllat innehållet, kanske inte heller entreprenadjuristerna, men Anjou pekar inte ut någon speciell struktur som ”skyldig” utan visar på en ineffektiv kultur som bärs upp av strukturer som tillsammans påverkar byggbranschens effektivitet, lönsamhet och attraktionskraft negativt. Sveriges Byggindustrier har visat ett försiktigt intresse för bokens innehåll.

– Jag ser den som välstrukturerad och ett viktigt bidrag till debatten. Det som gör att Anjous ana-lys blir intressant är just det att han inte pekar på bristande konkurrens utan på dessa olika samverkande strukturer, säger Fredrik Isaksson, som är chefsekonom på Sveriges Byggindustrier.

– Men det finns delar i branschen där konkurrensen kan bli bättre och där priserna måste bli mer transparenta. Mikael Anjou anser att byggbranschens leverantörer samspelar med andra strukturer som leder till ineffektivitet. Här handlar det om oklara rabatter på material. När byggentreprenörerna kan tillgodoräkna sig mellanskillnaden mellan officiellt pris och rabatter istället för att effektivisera arbetsprocessen som till exempel industrin har gjort, försvinner ”moroten” att jobba smartare för att bli mer lönsam.

– Det säger sig själv. Om vinsten är inbakad i materialet och inte i utförandet, så saknas incitamentet att jobba mer effektivt. Det värsta exemplet jag har hört är en rabatt som låg på 97 procent. Det är inte rimligt, konstaterar Anjou.

Det finns dock sätt att förändra strukturerna, menar Anjou. Men för att det ska gå måste både politiker och branschorganisationer bidra.

– Det behövs. Byggsektorn är stor och står för 10 procent av BNP. Det är inte acceptabelt att en sektor som samhället är beroende av för sin infrastruktur har en produktivitetsutveckling som är nära noll.

Taggar: ,

Text och foto: Micael Appelgren

Publicerad den: 2019.12.10

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare



Do NOT follow this link or you will be banned from the site!