En ofattbar förlust

Förra året dog anläggningsarbetaren Thomas Ekenstein när det schakt han jobbade i rasade igen. Nu åtalas arbetsgivaren Grytnäs Gräv och deras vd för grovt arbetsmiljöbrott.– De måste stå till svars för de säkerhetsbrister som fanns på arbetsplatsen, säger Helena Ekenstein, Thomas änka. Förra sommaren tog Helena Ekenstein och äldsta dottern Jennifer bilen till Hedemora. De parkerade och gick sista biten ner mot ån. Platsen där grävningen skett var överväxt med gräs. – Vi ville gå dit och se var det var någonstans det hände. Vi hade inte orkat tidigare men nu gick vi dit och såg den där jäkla slänten och … Hon tystnar.Det var den 19 februari 2018 som hennes livskamrat Thomas Ekenstein förolyckades på jobbet. Han och kollegorna i arbetslaget höll på att lägga en dagvattenledning på uppdrag av det kommunala energibolaget Hedemora Energi när schaktet rasade igen.Arbetet skedde i en lång slänt. – Vad jag har förstått så grävde de sex meter åt gången och fyllde igen direkt. Om de grävt längre hade nog hela slänten kunnat släppa, säger Helena Ekenstein och skakar på huvudet. Vi träffar henne och Thomas bror Stefan Ekenstein hemma hos Helena, som bor i en liten by utanför Säter. Båda kommer direkt från jobbet, Helena är elevassistent på en skola och Stefan jobbar som grävmaskinist.– Efter olyckan var jag sjukskriven i fyra månader. Sedan hade jag semester och gick tillbaka till jobbet i augusti. Jag har en jättebra arbetsplats och en stöttande chef så det har funkat bra att komma tillbaka, säger Helena. Via sitt försäkringsbolag fick hon samtalsstöd med en psykolog.Sorgen efter Thomas är stor– Jag fick tio samtal men jag gick inte alla gångerna. Psykologen var trevlig och så men, jag vet inte. Om man går till någon som inte förstår, som inte har varit med om samma sak, så ger det inte så mycket. Jag tror nästan att det bästa är att fortsätta med vardagen och ha stöttande människor omkring sig. Tiden efter olyckan har varit tuff. Utöver sorgen har Helena tvingats ta tag i praktiska uppgifter. Bouppteckning, telefonabonnemang att säga upp, räkningar som stod på Thomas och alla grejer i hemmet som han brukade sköta.– Jag måste bland annat byta värmesystem, vi eldar med ved och det är mycket jobb med det nu när jag är ensam. Jag är ganska ohändig och kan knappt skruva ihop en lampa från Ikea. Det var ju Thomas som skötte allt sånt, säger Helena. Både Helena och Stefan har valt att tidigt gå ut i media för att ge sin version av händelsen.– Jag vill uppmärksamma det här för att det inte ska behöva hända igen. Det är jättejobbigt att prata om men om det kan leda till att ingen behöver gå igenom samma skit som vi har gjort, då är det värt det, säger Helena.– Inget jobb är värt att dö för, säger Stefan. Han funderar en stund och tillägger:– Och om det inte händer något nu, om ingen blir dömd, så är det en signal att det är fritt fram att ha ihjäl folk på arbetsplatsen. Redan 2014 blev Thomas Ekenstein skadad på sin arbetsplats på Grytnäs Gräv. Han och kollegorna höll på att fälla träd och ta ner ris när en grävmaskinist klämde Thomas arm mellan gripklon och ett träd. Benen i handleden slets loss från sina fästen och Thomas opererades. Efter en tid kunde han återvända till jobbet.– Han pratade om att byta jobb, för att det var så tungt och slitigt. Samtidigt var han en lojal person som alltid ställde upp. Men han tyckte att det var otäckt att jobba nere i den där gropen, det sa han flera gånger, berättar Helena. Under arbetet i schaktet användes ingen fungerande schaktkassett, som säkerhetsföreskrifterna kräver. Inte heller hade schaktet släntlutats för att förhindra ras. Stefan Ekenstein var på platsen tre dagar efter olyckan och tittade och tog bilder.– Kanterna var helt raka, det var nästan fem meter djupt och 1,20 meter brett i botten och 1,80 upptill. Och så slänten som tryckte på ovanför. Det var dessutom silt, vilket innebär att jorden kan släppa helt utan förvarning. Som grävmaskinist måste man ha kunskap om hur farligt det är.Han skakar sakta på huvudet. – Det tar inte många minuter att sätta dit schaktkassetten. Varför hade man inte gjort det? Det här jobbet gick på löpande timmar och det fanns ingen anledning att skynda sig. Hade de bara satt dit den hade Thomas levt i dag. I mitten av augusti väcktes åtal mot Grytnäs Gräv och företagets vd, för grovt arbetsmiljöbrott. Maskinentreprenören har varit i kontakt med den åtalade som inte vill kommentera åtalet. Men han har nekat till brott.Thomas var en lojal person som alltid ställde upp, berättar Helena.Enligt kammaråklagare Helena Eckerrot Flodin vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Örebro har Grytnäs Gräv och vd som yttersta ansvarig för arbetsmiljön i bolaget, orsakat Thomas Ekensteins död genom oaktsamhet.Enligt åtalet har vd:n underlåtit att kontrollera att riskreducerande åtgärder vidtagits och att arbetsmiljöplanen följts. Han har heller inte säkerställt att de anställda hade tillräckliga kunskaper för att genomföra arbetet säkert. Det fanns heller inte en person med kunskap om geotekniska förhållanden som ledde arbetet. Åklagaren skriver att: ”…brottet är grovt då det aktuella arbetet varit mycket riskfyllt, risken identifierats i arbetsmiljöplanen, riskreducerande åtgärder enligt arbetsmiljöplanen inte vidtagits, riskerna för denna typ av olycka varit allmänt känd i branschen samt de risk-förebyggande åtgärderna som utfärdats av Arbetsmiljöverket inte följts. Försummelsen är av allvarligt slag och innefattar ett medvetet risktagande.”Vid en fällande dom riskerar den åtalade vd:n ett fängelsestraff på mellan sex månader och ett år. Därtill anser åklagaren att företaget ska böta 1,5 miljoner kronor i företagsbot.Kommunikationen efter olyckan var bristande. Det tog flera timmar innan Helena underrättades.– Företagsboten är en löjligt liten summa. Om det ska bli någon skillnad i säkerheten måste straffen vara känn-bara, säger Helena Ekenstein.Inför rättegången är hon rädd för att alla känslor rivs upp på nytt. Samtidigt välkomnar hon åtalet.– De ansvariga måste stå till svars för de säkerhetsbrister som fanns på arbetsplatsen. Så att det väcks åtal känns både bra och jobbigt. Jag hoppas att de åker dit ordentligt.Stefan Ekenstein håller med.– Det måste till en kännbar påföljd, annars händer snart samma sak igen. Jag anser att det här inte var någon olycka. Det handlar om rent slarv från Grytnäs Grävs sida, säger han.Samtidigt finns det bitar som aldrig kommer att prövas i rätten. Som den bristande kommunikationen efter olyckan, när Helena misstänkte att något hade hänt men inte fick några svar av Thomas arbetsgivare.– Olyckan skedde strax före klockan elva på förmiddagen och jag fick veta att det var Thomas först kvart över tre. Då var det ute på nyheterna. En kompis sms:ade och beklagade det ofattbara som hänt. Jag svarade: ”Vadå?” men fick inget svar.Både Helena och Thomas har valt att tidigt gå ut i media för att ge sin version av händelsen.När hon inte fick tag på Thomas på mobilen ringde hon både till Grytnäs Gräv och till Hedemora Energi och frågade om det hade hänt något. En anställd på Grytnäs Gräv svarade och bad att få återkomma, men gjorde aldrig det.– Jag ringde tillbaka och sms:ade men fick inget svar. Samtidigt tänkte jag att om det var Thomas så borde någon ha talat om det vid det laget, säger Helena.Till slut var det polisen som kontaktade Helena och bad henne samla de tre barnen. Ett kristeam kom och berättade att Thomas var död.– Min mellandotter Ida sa häromdagen att minns du hur du skrek, mamma? Men det kommer jag inte ihåg. Jag minns bara att polisen som satt bredvid mig upprepade att jag skulle ta det lugnt och andas. Senare fick hon en förklaring av Thomas chef att det sena dödsbeskedet berodde på en miss mellan polisen och prästen.Thomas bror Stefan Ekenstein fick höra om olyckan på radion.– Vi satt och åt på jobbet när de sa det på lokalnyheterna. Jag tänkte på Thomas när jag hörde att det var i Hedemora men sen tänkte jag att äh, det är säkert någon annan. Man slår bort det. Sorgen efter Thomas är stor. Ute på verandan gapar hans favoritplats tom.– Han tyckte om att sitta utomhus och äta frukost. Och han tyckte om sol och värme. Det känns bittert att han inte fick uppleva den varma sommaren 2018. Den hade han tyckt om, säger Helena Ekenstein.Hon tillägger:– Vi får se hur allt känns när rättegången är över.Rättegången planeras till november.