Det borras utan ordning i undermarken. Samordning måste ske för att resurserna ska utnyttjas bättre. Skissen visar Stockholms city.

Publicerad den: 2017.12.19

Kunskap om underjorden har blivit begravd

Spaning: Det börjar bli ont om plats under markytan. Tunnlar, borr­hål och schakt samsas i våra storstäder om en ändlig resurs; vår undermark. En ökad samordning måste ske i framtiden.

Låst innehåll

Varje enskilt projekt som ska genomföras under mark har ansvar för sin egen process. När planeringsarbetet är över sparas all insamlad information av projektägaren, inte i någon samordnad databas. Bristen på tillgänglig, samordnad information innebär att vi är på väg mot ett allt mer utbrett kaos i undermarken.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har i samarbete med Trafikverket och Boverket initierat en debatt i ämnet genom att göra en intervjustudie samt analysera problem och möjligheter i rapporten Storstadsutveckling – behov av undermarksplanering.

– Vi har presenterat en idébild för att väcka nya tankar hos alla inblandade. Målet är att rapporten leder till en diskussion kring frågan om vår undermark, säger Thomas Dalmalm som är enhetschef vid Trafikverket.

Han menar att vi måste tänka på kommande generationer och därför inte ha en kultur där den som kommer först får rätt att använda undermarken för sina behov utan att tänka på helheten.

– Byggnationer ovan mark går ofta att riva när de inte behövs längre. Så är det inte under mark. En grävd tunnel går inte att bara fylla igen. Det går inte att helt återskapa berget och detta ställer extra höga krav vid planering.

– Vi måste få ett samlat synsätt kring hur vi använder undermarken, den är på god väg att bli lika hålig som en schweizerost.

Undermarken har länge varit ett ställe där vi stoppat ner funktioner utan att vidare tänka på hur de ska samverka med andra funktioner. I stället bör vi i framtiden använda undermarken på ett mer kreativt sätt menar Thomas Dalmalm. Vi kan till exempel använda den för att frigöra utrymme på jordytan genom att flytta funktioner från markyta till undermark. Men för att det ska fungera krävs planering och samordning av all information som rör undermarken och det är här som problemen uppstår.

Thomas Dalmalm poängterar att det inte går att återställa berg som en gång exploaterats.

Någon samlad bild av hur vår undermark är utnyttjad finns nämligen inte. Kommunerna ansvarar för beslut om bergvärmehål, Trafikverket för trafiktunnlar medan vatten och avlopp, fjärrvärmetunnlar och teletunnlar finns hos andra aktörer.

Till detta kommer en riktig knäckfråga. Flera funktioner som idag ligger under markytan är belagda med sekretess. Det är endast personer med säkerhetsklassning som får veta var vissa för samhället avgörande funktioner ligger gömda. Frågan går inte att komma runt och måste tas hänsyn till när nya informationssystem skapas.

– Bristen på samlad information är orsak till många omtag i planering av nya projekt eftersom alla ledningsägare måste kontaktas. Det händer att man inte ens vet vilka ledningsägare som är aktuella att kontakta. Planer har kullkastats för att det uppstått krockar i undermarken.

Thomas Dalmalm efterlyser nu en debatt i ämnet undermark och vill även se en tydlig ledare, samordnare för diskussionerna, gärna på departementsnivå med mandat att tvinga fram samarbetsformer.

Lars Rohde, enhetschef vid SGU, håller med om att undermarken under flera av våra storstadsområden borde planeras bättre för att kunna utnyttjas mer resurseffektivt framöver.

– Vad vi saknar idag är möjligheter att skapa fördjupade översiktsplaner för undermarken på kommunal eller regional nivå. Det skulle behövas förändring av plan- och bygglagen på det området.

Lars Rohde pekar även på att ny information om geologiska förutsättningar, som idag tas fram i olika projekt, sällan återanvänds.

– Informationen arkiveras när projekten avslutas och blir ofta svårtillgänglig för andra som skulle ha nytta av informationen. Man kan säga att mycket av informationen begravs i stället för att göra fortsatt nytta i samhället. Vi på SGU tycker att det är viktigt att lösa detta problem, inte minst för att det i många fall är information som tagits fram med skattebetalarnas pengar.

Naturligtvis är det inte bara i Sverige som det finns ett behov av samordnat utnyttjande av undermarken. Rapporten pekar på Finland, Nederländerna, Singapore och Kina som föregångsländer som redan har olika strategier för lagstiftning och planering.

Rent tekniskt menar Thomas Dalmalm att det inte föreligger några större hinder för att även i Sverige samla och samordna den data som krävs för att få en samlad bild i en 3D-modell. En metod är att använda sig av specialiserade former av byggnadsinformationsmodellering för att bygga 3D-modeller av de geotekniska förhållandena i undermarken.

Konsultföretaget Tyréns började samla geotekniska data i en gemensam 3D-miljö redan 2010 i samband med projekt Södertunneln i Helsingborg. All data samlas i en och samma databas, som nås via ett webbaserat gränssnitt.

– Vi håller på att implementera systemet, kallat GeoBIM, i branschen och den används nu bland annat i stora trafikverksprojekt som Ostlänken, Norrbotniabanan och Tvärförbindelsen, berättar Mats Svensson från Tyréns och tillägger att systemet även går att använda för att systematisera information från tidigare projekt.

– Vår vision med GeoBIM är att det ska bli kärnan i en nationell databas för att samla in både ny och gammal information. Databasen är väldigt flexibel och det är enkelt att göra en ny mall för att läsa in data även i andra format än de som används idag.

Text: Sofia Barreng Foto och illustration: Trafikverket

Publicerad den: 2017.12.19

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare