Gruvbranschen är kritisk till regeringens förslag om att höja skatten på diesel. Konsekvensanalysen är inte bra och tidsramen anses orimlig. Foto:Boliden, Stefan Berg.

Publicerad den: 2019.2.20

Skattehöjningar på diesel för gruv- och ballastföretagen

Ekonomi: Regeringens klimatpolitik slår till mot maskinentreprenörer verksamma inom gruv- och bergmaterialindustrin. Höjd skatt på diesel föreslås för att skynda på omställningen mot elektrifiering. Men förslaget anses sakna bra konsekvensanalys och tidsramen orimligt kort.

Låst innehåll

Så kallad gruvindustriell verksamhet har sedan 1995 haft en skatterabatt på diesel för sina arbetsmaskiner. Nu föreslås att den ska slopas och vara borta redan i augusti i år. Det blir självfallet en kostnadsökning för företag inom bergmaterialindustrin som exporterar, samt mot gruvnäringen och dess underentreprenörer. Tidsramen anses av branschen alldeles för kort och orealistisk.

-Sex månader är en orimlig tid för företagen i gruvindustrin att investera i annan teknik. Det finns heller inte maskiner och infrastruktur att tillgå för att ställa om till elektrifiering på kort sikt. Branschen har gjort en realistisk färdplan som den klarar av, och det vi ser är att det är möjligt fram mot år 2030 eller 2035, säger Erika Skogsjö, som ansvarar för energi- och klimatfrågor på gruvindustrins branschorganisation Svemin.

ANNONS:

Sveriges bergmaterialindustri (SBMI) har också gjort en egen färdplan för att nå en fossilfri produktion men bemöter regeringens förslag om slopade skattereduktioner på diesel på ett litet annat sätt. Här räknar branschen med att lämpa över kostnaden på kunderna. Som inte sällan är staten via Trafikverket när infrastruktur ska byggas.

-Det är en ganska trubbig konsekvensanalys i förlaget, men vi ser inte att det är branschen uppgift att finansiera det här. Det är såklart en käftsmäll för de som exporterar material, vilket är cirka 2 procent. Men vi räknar med att kostnadsökningen i stort går att föra över på kunderna, säger SBMI:s vd Mårten Sohlman.

Det PM från finansdepartementet som ligger till grund för förslaget redogör för kostnaderna, och räknar med att det kommer att påverka större spelare inom gruvindustrin relativt begränsat. Det rör sig om 3.10 kronor litern i så fall, men tjänstemännen på finansdepartementet menar att skattehöjningen relaterat till omsättningen är relativt låg. För mindre företag inom bergmaterialindustrin med lägre omsättning blir kostnadsökningen såklart större med detta resonemang. Här resonerar dock finansdepartementet ungefär som SBMI. Man räknar med att dessa företag kan vältra över kostnadsökningen på konsumentledet. De ökade intäkterna för staten beräknas till 340 miljoner kronor per år.

Taggar: , , ,

Micael Appelgren

Publicerad den: 2019.2.20

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare