Försiktigt skiljs de olika fraktionerna från varandra. Ett väl sorterat avfall är betydligt lättare att hantera.

Publicerad den: 2018.3.9

Skickliga maskinförare minskar sopberget

Arbetsplatsreportaget: Med varlig hand och stort tålamod låter Hans Engfeldt materialhanterarens gripskopa pilla loss en bit trä ur en hög glasfiber. Träet är en resurs att ta tillvara, glasfibern tyvärr ett avfall på väg till deponi.

Låst innehåll

Det byggs i ovanligt hög takt i landet. Och det märks på våra avfallsanläggningar. För när det byggs mycket så rivs det också mycket. Mängden rivningsavfall och byggavfall ökar markant. Men det är inte bara mängderna avfall som förändras i tider av hektiskt byggande, även hur avfallet ser ut förändras.

– Det märks tydligt att det nu måste gå fort vid rivningar och byggen, kommenterar Rustan Nilsson, miljöpedagog och anställd vid Sysav Industri AB i Malmö som tar emot avfall från hela södra Skåne.

Trots att väl källsorterat avfall tas emot av företaget till en betydligt mindre avgift än osorterat kommer det i dessa dagar in stora mängder som är osorterade eller bristfälligt sorterade.

– Prisskillnaden kan vara så stor som 50 kronor per ton för välsorterat avfall och 700 kronor för osorterat, berättar Rustan och skakar på huvudet, för det handlar om så mycket mer än pengar.

– Med väl sorterat avfall kan vi åter-använda och återvinna så mycket mer av avfallet. Är det osorterat går större andel till förbränning och eventuellt även till deponi.”Det var i augusti i fjol som jag tyckte att något rörde sig i skopan. Jag öppnade försiktigt och såg att det var en kattunge.”

När södra Skånes kommuner för drygt fyrtio år sedan gick samman och bildade avfallsbolaget Sysav var det för att möta krav från en nyskriven avfallsförordning. Det fanns ett akut behov av att styra upp hur samhällets restprodukter skulle
omhändertas. Att lämpa skräpet i okontrollerade soptippar måste få ett slut.

Idag producerar vi mer avfall per person än vad vi någonsin gjort förut, men vi har också blivit mycket duktigare på att ta hand om det vi inte längre använder. I takt med förändringen har avfallsbolaget vuxit, men även fått en utvidgad roll i samhället. Sysavs fyra jättelika sopeldade pannor i Spillepeng är ett exempel på det. Tillsammans producerar de idag fjärrvärme motsvarande 60 procent av årsbehovet i Malmö och Burlövs fjärrvärmenät. Två av dessa pannor har dessutom ångpannor som producerar 260 gigawattimmar el per år.

Roger Nilsson föser försiktigt avfallet
för att det inte ska trasslas samman.

Sopor, som förr ansågs helt oanvändbara, står alltså idag för malmöbornas värme och elektricitet. Men det stannar inte där. Rustan Nilsson berättar hur företaget idag väljer att prata om miljö och klimat, likaväl som om ekonomi.

– Det handlar om vad vi kan göra för miljön. Till exempel importerar vi sopor från England till vår förbränningsanläggning. Det är många som ställer sig frågande till det, men vi ser det som en självklarhet.

Han förklarar att Storbritannien fortfarande lägger en stor del av sitt avfall i stora deponier. Att frakta det med båt till Sverige och elda dem i fjärrvärmeverket innebär att det kommer till nytta på flera sätt.

– Dels skonas miljön i England, dels ger avfallet värme i Sverige, dels ger affären oss bättre ekonomi och kan hålla renhållningstaxorna nere eftersom vi faktiskt får betalt för att ta emot avfallet. En riktig win-win-win-situation, ler han.

En av de avgörande kuggarna i det gigantiska maskineri som den europeiska sophanteringen utgör är alltså Hans Engfeldt och den gröna materialhanteraren på sorteringsplattan vid Spillepeng. När han skakar loss en bit trä ur en stor tuss glasfiber ser han till att minska den mänskliga verksamhetens påverkan på miljö och klimat.

Hans, och hans kolleger i totalt fem materialhanterare på området, tillhör OP Entreprenad från Billeberga som specialiserat sig på avfallshantering och har kontrakt med Sysav om sorteringen på plattan i Spillepeng. Företaget är ett av totalt fyra entreprenadbolag som jobbar för Sysav i Spillepeng.

– Jag sorterar byggavfallet i tre olika fraktioner, berättar Hans och visar på de fack som omger hans Sennebogen från 2016.

Till höger om hytten håller sakta en hög med deponiavfall att växa, till vänster en hög med brännbart och bortom den en hög med metall. På de stora betongkuber som omgärdar de olika facken ligger lite smått och gott som inte alls passar in i de olika fraktionerna. Hans måste till exempel ibland lirka loss elektronikskrot ur högen med bygg-avfall, det lägger han åt sidan.

Livet i hytten är nytt för Hans, som så sent som i fjol bytte jobbet som parkeringsvakt mot en karriär som maskinförare. Han trivs bra med uppgiften och berättar att den något oväntat även har resulterat i en ny familjemedlem.

– Det var i augusti i fjol som jag tyckte att något rörde sig i skopan. Jag öppnade försiktigt och såg att det var en kattunge.

Hur den kommit dit vet han inte, men idag heter den Selma och har blivit en del av familjen Engfeldt. Att ta med sig saker hem från jobbet, eftersom det råkar vara en avfallsanläggning, är dock inte tillåtet. Katter är ett undantag.

Högarna med krossat trä växer.
Varje vecka passerar 500–600 ton
Sysavs anläggning i Spillepeng.

Kollegan Roger Nilsson i en hjullastare med stor gripskopa fyller kontinuerligt på i Hans hög med byggavfall. Roger berättar att det kan vara stor skillnad på avfallet som kommer in till anläggningen.

– Hit kommer avfall från verksamheter, alltså inte hushållsavfall, berättar han.

– Vad som ligger i containrarna kan skilja sig stort från vad som angivits, därför har vi en avfallskontrollant som följer upp så att allt stämmer med vad som vägts in.

Roger har lärt sig att hantera avfallet så försiktigt som möjligt och föser det hellre över plattan än griper med skopan.

– Om jag hanterar det för mycket så kan det trassla ihop sig mera och bli svårare att sortera, berättar han.”Sorteringsplattan är själva hjärtat i verksamheten på den 55 hektar stora konstgjorda halvön.”

Sorteringsplattan är själva hjärtat i verksamheten på den 55 hektar stora konstgjorda halvön. Härifrån flödar sedan de olika fraktionerna vidare. En del fraktioner samlas i stora högar i väntan på transport från området. Andra körs direkt till förbränning.

En av de fraktioner som samlas på hög är gipsavfall. Här märks tydligt hur viktigt det är att avfallet redan från början är välsorterat. Gips med rester av kakel tas inte emot för återvinning utan måste i värsta fall gå på deponi.

Även för trä gäller att kvaliteten är tillräckligt bra för att materialet ska kunna återvinnas.

– Helst ser vi att det trä vi får in är omålat, berättar Rustan. Då kan det nämligen återvinnas efter flisning. Vi säljer det till en fabrik i Polen som gör träfiberplattor.

Målat trä går istället oftast till förbränning, vilket inte är bästa sättet att utnyttja denna naturresurs.

Avfall är inte ett problem, menar Rustan Nilsson. De är ett symptom på ett problem. Problemet är att avfallet har uppstått, och det kan och måste vi stoppa.

Gamla soffor och sängar får en helt egen behandling innan de kan eldas. De krossas. Det gäller nämligen att kunna få bort så många som möjligt av de vågiga metallfjädrar som fyller de mjuka bottnarna. Metallfjädrarna ställer annars till bekymmer när pannorna ska tömmas på bottenaska.

Under sommarmånaderna läggs allt färdigbehandlat brännbart avfall på hög för att kunna användas under de kyligare månaderna. Även detta är en nödvändig del av företagets ekonomi – och miljötänkande.

– Visst kunde vi elda under sommaren och göra elektricitet i avfallskraftvärmeverket, men då kommer inte all värme till nytta. Det är därför bättre att lägga ett lager inför vintern.

Plats finns det nämligen här på halvön. Tack vare förbättrad avfallshanteringsteknik har anläggningen blivit mer långlivad än planerat.

– Halvön fylldes ut och byggdes i tre etapper under 1990-talet. På den tiden deponerades ungefär 60 procent av avfallet och det förväntades att den skulle kunna ta emot deponier fram tills nu ungefär.

Så blev det alltså inte. Ökad förbränning kopplad till ett utbyggt fjärrvärmenät samt ökad materialåtervinning har gjort att endast cirka två procent av det avfall som når Sysav numera går till deponi. Siffran är mycket tillfredsställande menar Rustan Nilsson och konstaterar att det framöver inte kommer att handla så mycket om att ta fram ny teknik för avfallshantering. Istället bör fokus hamna på att samhället ska minska sin produktion av avfall.

– När min mormor föddes på 1920-talet slängde vi cirka 30 kilo per person och år. I dag är siffran 700 kilo. På två generationer har vi alltså ökat mängden sopor med 17–18 gånger.

Att mänskligheten blivit så mycket bättre på att ta hand om sina sopor är alltså en klen tröst eftersom vi ser till att hela tiden öka vår konsumtion och därmed mängden avfall.

Rustan Nilsson och företagets övriga miljöpedagoger lägger därför ner stor tid på att besöka skolor och ta emot studiebesök. Som en del i företagets klimat- och miljöarbete ska kommande generationer fostras i att tänka miljö-riktigt när de konsumerar.”När min mormor föddes på 1920-talet slängde vi cirka30 kilo per person och år. I dag är siffran 700 kilo.”

Att jobba med kunskapsbyggande är dock inte allena saliggörande när det kommer till alla typer av avfallsproducenter. Rustan är fullt medveten om att morötter, till exempel i form av anpassade taxor, inte alltid fungerar. Piskor i form av lagar och förordningar måste till för att näringslivet ska rätta in sig i ledet och förbättra sin källsortering.

Helst vill han dock att samhället tar ännu ett steg utöver den perfekta källsorteringen. Helst ska en konsumerad vara inte bli avfall alls. Med smart design och produktutveckling ska framtidens varor redan från start ha sitt kommande liv inbyggt.

– Titta på min sko, säger han och pekar på arbetsskon med spiktrampskydd. När skon är utsliten måste den eldas och sedan får vi raka ut metallskyddet med bottenaskan för att kunna återvinna metallen.

– Vore det inte bättre om metallskyddet kunde tas ur skon och återanvändas direkt?

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Text: Sofia Barreng Foto: Martin Olson

Publicerad den: 2018.3.9

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare