Trafikverket ska bygga en teststräcka i Boden, där man ska prova två olika ballastfria tekniker. Foto: Trafikverket

Publicerad den: 2020.10.6

Trafikverket testar ballastfria spår i Boden

Järnväg: I Gransjö, norr om Boden, kommer två olika fixerade spårsystem att byggas nästa sommar, för att testas med ordinarie tågtrafik.

Låst innehåll

Provdrift med övervakning ska sedan pågå fram till hösten 2023. Under perioden studeras för- och nackdelar med de specifika språkkonstruktionerna. Provdriften sker med ordinarie trafik och ska inte påverka driften. Ballastfria spår, eller fixerade spår som det också kallas, ger oftast ett bättre spårläge och kräver mindre underhåll, men höjer å andra sidan bullernivåerna.

Ballastfria spår är vanligt förekommande vid spårbyggnad i tunnlar och på broar i Asien och Europa, men finns även i USA på godstågspår med hög trafik och många kurvor. Större delen av den svenska järnvägen är byggd med ballastspår, där det översta lagret som järnvägsslipern vilar på består av makadam. Ballasten ska bära spåret och säkra dess längd- och sidostabilitet. Fixerade spår har ett befästningssystem där de komponenter som förankrar järnvägsrälsen fästs direkt i längsgående betongplattor.

ANNONS:

De två system som Trafikverket nu väljer att testa på den aktuella sträckan är MCS, där spåret är uppbyggd av längsgående slipers istället för tvärs över som vanliga spår. Det ökar stabiliteten och ger bättre kontroll på styvhet jämfört med dagen ballasterade spår, samtidigt som de också är lättare att underhålla än ett fixerat spår. Demonstrationen blir en hybrid mellan ballasterat och fixerat men med fördelarna från båda.

Den andra modellen kallas 3MB-systemet, som är ett fixerat system med moduler, där man enkelt kan byta ut komponenterna. En sektion är 4,8 meter lång och består av en basplatta, elastom (ett dämpande gummi), modult block, styrpinne och befästning. Ett block väger 300 kilo och kan bytas ut eller justeras vid eventuella sättningar. Konceptet ska kunna användas både för höghastighetsbanor och banor för tung godstrafik.

– Vi är nu inne i tredje fasen av projektet och fortsätter att genomföra demonstratorer som ökar vår kunskap och bidrar till förbättringar i både befintlig och ny anläggning. På sikt kommer vi nog att se både ballastspår och ballastfria spår liksom hybrider däremellan, allt beroende av lämplighet, säger Carina Sammeli, projektledare för In2Track2, som nu blir In2Track3 när fas tre inletts.

Projektet In2Track är en del av EU:s järnvägsforskningsprogram Shift2Rail där Trafikverket deltar för att utveckla lösningar för att optimera befintlig järnvägsinfrastruktur med fokus på spår, spårväxlar, broar och tunnlar. In2Track3 beviljades nyligen EU-stöd på 11 miljoner euro, projektgruppen består av 28 partnerorganisationer i fem europeiska länder.

Taggar:

Ann-Louise Larsson

Publicerad den: 2020.10.6

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare



Do NOT follow this link or you will be banned from the site!