Arbetsrättschef Tomas Weis och entreprenadjurist Carina Utterström Mace på Sveriges Byggindustrier (BI).

Publicerad den: 2017.9.18

”Värre än vilda västern”

Spaning: Om det nya huvudentreprenörsansvaret spikas enligt regeringens förslag kan det bli stora konsekvenser för maskin­entreprenörer som befinner sig i en entreprenadkedja.

Låst innehåll

Det menar Tomas Weis, arbetsrättschef på Sveriges Byggindustrier. Så här lyder en sammanfattande mening från förslaget:

”En arbetstagare som inte får lön för det arbete han eller hon har utfört i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt i enlighet med lönefordran från en annan entreprenör i entreprenadkedjan.”

– Förslaget är direkt fientligt mot både små och stora företag inom bygg- och anläggning, vilket förstås även inkluderar maskinentreprenörer. Konsekvensen kan bli att arbetsgivare tvingas betala löner för personal som är anställda hos andra företag än sitt eget, menar Tomas Weis.

Om förslaget klubbas igenom kan följande scenarier bli aktuella för maskinentreprenörer och övriga företag inom bygg- och anläggningsbranschen:

Exempel 1: Om företaget X jobbar som underentreprenör och har ett avtal med en huvudentreprenör och företaget X inte kan betala löner till sina anställda, kan dennes anställda kräva att huvudentreprenören, det vill säga uppdragsgivaren, betalar ut lönerna.

Exempel 2: Om företaget X har anlitat en underentreprenör som inte kan betala ut löner till sina anställda, kan underentreprenören kräva att företaget X betalar löner till det företagets anställda.

– Om förslaget spikas kommer det bli värre än vilda västern. Det är fullständigt revolutionärt att betrakta civilrätten utifrån förslagets perspektiv. Grundbulten i civilrätten är ju att var och en har sitt ansvar som företagare. Det föreslagna tillväga­gångssättet skulle dessutom innebära att alla parter i entreprenadkedjan får ökade administrativa kontrollkostnader. Förslagets modell kommer även leda till att alla företag i en entreprenadkedja tvingas visa lönekostnader med mera för sina konkurrenter. Vi kan alltså inte bortse från att detta kommer innebära en ökad affärsrisk för varje företag som är med i en entreprenad, fortsätter Tomas Weis.

Han menar också att förslaget kommer betyda att arbetsgivaransvaret anonymiseras och att processen blir mer komplicerad.

– Förslaget är småföretagarfientligt eftersom det kommer att betyda att underentreprenörer inte får betalt i den fart som krävs. Och huvudentreprenörerna kommer att tvingas höja sina byggkostnader eftersom det finns en teoretisk risk att de tvingas betala löner till anställda i andra företag än sitt eget.

Carina Utterström Mace, entreprenadjurist hos Sveriges Byggindustrier, anser att vi kommer få se fler negativa affärsmässiga konsekvenser när ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare rubbas.

– En viktig fråga är förstås hur detta kommer påverka entreprenörsandan. Och kommer det vara ett hinder för personer som vill starta företag? Vår kritik mot förslaget består också av att det riskerar att skapa en konkurrenshämmande effekt mellan byggaktörer och att det inte är förenligt med den fria rörligheten på marknaden, anser Carina Utterström Mace.

Sveriges Byggindustrier menar också att det föreslagna entreprenörsansvaret riskerar att leda till ett underminerat ansvarstagande hos såväl arbetsgivare som övriga entreprenörer i avtalskedjan.

– Om förslaget går igenom betyder det rent krasst att bolag som riskerar att tvingas betala ut löner till andra än sina egna anställda måste höja sina anbud. De måste prissätta risken eftersom de inte vet vilka krav som kan riktas mot dem. Ytterst kan detta skapa likviditetsproblem för både små och stora företag, säger Carina Utterström Mace.

Vi kontaktade fackförbundet Byggnads för att få deras syn på förslaget.

– Vi har inga kommentarer ännu eftersom vi inte är klara med analysen. Det handlar främst om att förstå förslaget utifrån de avtal vi redan har. Vi kommer med ett remissyttrande i september 2017. Men det jag kan säga är att för oss är det alltid viktigt att det ska finnas möjlighet för parterna att göra upp om de här frågorna, säger Anneli Anderbjörk, förbundsjurist på Byggnads.

Av: Anders Myrdal

Publicerad den: 2017.9.18

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare