Allt fler maskiner till gruvorna när branchen växer

EU-kommissionen har siktat in sig på LKAB som en stor strategisk spela, och får så kallat Strategiskt status, av EU. LKAB ska därmed få större möjligheter att bidra till att säkra Europas tillgång till strategiska råmaterial så som sällsynta jordartsmetaller och minska beroendet av andra länder i en tid av ökade geopolitiska spänningar. Regeringen har också nu låtit Naturvårdsverket ta fram en plan på hur dessa mineraler även kan återvinnas på bästa sätt kommande år.

– LKAB:s ambition är att steg för steg bygga upp en stabil, konkurrenskraftig och hållbar industriell värdekedja inom EU. Detta beslut understryker att våra planer är i linje med Europas behov både för elektrifieringen och Europas självförsörjning av strategiska och kritiska mineral. Tillgång till dessa är avgörande för såväl framtidens elbilar och vindkraftverk som vår matförsörjning, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Strategisk status ges till initiativ som bedöms vara avgörande för att uppnå dessa mål. Detta avser särskilt vissa sällsynta jordartsmetaller, som klassas som strategiska råmaterial. Projekt med denna status kan omfattas av effektivare tillståndsprocesser, finansieringsmöjligheter och annat stöd från EU. För dessa utpekade projekt pågår redan tillståndsprövningar och utpekandet medför inte lägre krav på vilken miljö- och omgivningshänsyn som ska tas.

De projekt som nu beviljats strategisk status är LKAB:s planerade industripark i Luleå och gruvan i Gällivare, samt den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna:

– Dessa material krävs för allt från energisystem till försvarsindustri, där utvinning och förädling av resurserna inom Europa behövs för att stärka både vår ekonomiska och geopolitiska motståndskraft. Det faktum att våra gruvor är järnmalmsgruvor, där de sällsynta jordartsmetallerna är biflöden, gör också att vi kan vara mer resistenta för den typen av prismanipulation som vi sett historiskt på marknaden, säger Jan Moström.

I följden av alla satsningar på detta område kommer allt fler anläggningsmaskiner och entreprenörer få mer att göra. Även när det gäller återvinning av metallerna.

Regeringen ger nu också Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett nationellt program för cirkularitet av kritiska råmaterial. Syftet är att främja återvinning av kritiska råmaterial i samhället och dämpa den förväntade ökningen av förbrukningen av dessa material.

– En säker tillgång till hållbart producerade råmaterial är en förutsättning för att lyckas med klimatomställningen. Sverige har unika förutsättningar – både genom vår stora geologiska potential och vår ledande kompetens inom återvinning. Genom att ta vara på och återvinna kritiska och strategiska råmaterial kan vi stärka Europas beredskap och samtidigt minska vårt miljö- och klimatavtryck, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Den 23 maj 2024 trädde EU-förordningen om kritiska råmaterial i kraft. Förordningen syftar till att förbättra den inre marknaden genom att säkerställa unionens tillgång till kritiska råmaterial på ett tryggt och hållbart sätt.

Förordningen ställer krav på att medlemsstaterna ska ta fram nationella program för att främja cirkularitet av dessa material, vilket nu Naturvårdsverket får i uppdrag att utveckla. Naturvårdsverket ska ha en nära dialog med berörda myndigheter och aktörer i utformandet av sitt förslag.

EU:s beroende av råmaterial från andra delar av världen behöver minska. Det kommer behövas såväl ökad produktion inom EU från både primära och sekundära källor, som bibehållen och utvecklad tillgång till globala marknader för att säkra EU:s försörjning av råmaterial.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har nyligen också pekat ut fyndigheterna i området vid Stollbergsfältet nordost om Ludvika i Dalarna som ett riksintresse. Det är framför allt bly, zink och silver som utgör metallerna i fyndigheterna, där även guld, koppar, mangan och järn förekommer.

SGU har beslutat om att utse ett nytt riksintresse för värdefulla ämnen eller material. Det nya riksintresset följer Stollbergssynklinalen, en geologisk formation som innehåller flera mineraliseringar, som sträcker sig in i både Ludvika och Smedjebackens kommuner i Dalarna. Riksintresset omfattar ett område på 961 hektar. Området har en lång historik av gruvnäring, där fyndigheterna av bland annat järn, bly, zink och silver är väldokumenterade.

Metallerna i fyndigheterna är viktiga för flera användningsområden. Bly används i exempelvis batterier till fordon, och i ammunition. Zink är viktigt för att skydda stålprodukter mot korrosion och silver används inom elektronik, solceller och som katalysator i kemiindustrin. Mangan är en viktig komponent i stål och andra legeringar samt i batterier.

– Vi behöver möjliggöra utvinning och öka Sveriges och EU:s självförsörjning av de råvaror som krävs för samhällets funktionalitet. Även om återvinningen av bly, zink och silver är relativ stor i dag, så kommer behovet av brytning fortsätta att vara stort inom en överskådlig framtid, då metallerna från återvinning ännu inte räcker till för att täcka samhällets behov, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.

Både koppar och guld har pekats ut som viktiga för den gröna omställningen. EU har också klassat koppar som en strategisk råvara och guld som ett konfliktmineral.

– Stollbergsfältet är en historiskt viktig plats i den svenska gruvnäringen. Gruvdrift har skett i området sedan medeltiden och Väster Silvberg är en av landets äldsta silvergruvor. Med den gröna omställningen och teknikutvecklingen har användningen av mineral och metaller förändrats, i och med det så är behovet av områdets fyndigheter återigen stort, säger Johan Camitz, statsgeolog vid SGU.