Byggarnas kollektivavtal hotat enligt ny rapport

Byggmarknadskommissionen anser att ”det skakar under marken” på byggsektorns förmåga att upprätthålla Byggavtalets regler. Ny rapport visar på växande problem.Byggmarknadskommissionen är byggbranschens initiativ för att kartlägga och analysera kriminalitet inom byggsektorn samt föreslå åtgärder för att komma till rätta med dessa företeelser. Kommissionens ordförande är Stefan Attefall, tidigare bostadsminister.Kommissionens senaste rapport har rubriken ”Hotet mot byggnadsarbetarnas kollektivavtal” och tar ett relativt stort grepp med flera resonemang om att den så kallade svenska modellen, med parter på arbetsmarknaden, är under press på flera områden, men att byggbranschen pressas från än fler håll: Organisationsgraden sjunker, svårigheter med att intressera utländska aktörer för kollektivavtalet, eller att de som har hängavtal faktiskt följer regelverken.Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen håller med om att legitimiteten för Byggavtalet är under hård press, från flera håll.– Jag delar den uppfattningen att det är absolut ett allvarligt läge. Sjunker organisationsgraden, vilket det har gjort, och skulle fortsätta så är kollektivavtalet till slut inte ett självklart regelverk. Parterna måste tänka om och inte se oss som fiender, det behöver man inte bara för att vi har och ska ha olika intressen.Organisationsgraden i byggsektorn har sjunkit från 80 procent till drygt 60 procent de senaste 15 åren. Byggföretagen organiserar cirka fyra procent av samtliga byggföretag i landet, men 30 procent av landets byggnadsarbetare är verksamma i Byggföretagens medlemsföretag, enligt Byggföretagens egna beräkningar. Byggmarknadskommissionen konstaterar dock att arbetsgivarnas organiseringsgrad fortsatt varit hög under de senaste 15-20 åren. Bedömningen är därför att ”de flesta” byggnadsarbetare omfattas av kollektivavtal oavsett om de är med i facket eller inte. Företag med hängavtal inkluderade. Byggmarknadskommissionens utredare Lars-Olof Pettersson sammanfattar:– Det blir svårt för Byggavtalet att upprätta legitimiteten om organisationsgraden fortsätter att gå ner. Även om Byggnads nyligen har fått fler medlemmar så är andelen av totalen lägre i dag. Dessutom bygger beräkningen om 60 procent på den så kallade arbetskraftsundersökningen och vänder sig bara till de som är folkbokförda i Sverige, min gissning är alltså att totalen är lägre än 60 procent, kanske ner mot drygt 50 procent, säger Pettersson.Det är inte Byggmarknadskommissionens uppdrag att komma med lösningar. Och Lars-Olof Pettersson glider skickligt undan alla frågor som leder till att han måste ge ett besked i den frågan. Men i utredningen förekommer uttryck som nytänkande och anpassa avtalet efter rådande verklighet.– Det som gjorde mig överraskad när jag började titta på detta var alla de samverkande faktorer som tillsammans ger en negativ spiral här. Vid sidan av sjunkande organisationsgrad har vi utländska företag som inte har tecknat kollektivavtal, eller som har tecknat men ändå inte följer det. Vi har även svenska byggföretag som inte har kollektivavtal. Det finns arbetskraftskriminalitet att ta in i beräkningarna också.EU-kommissionen har dessutom för avsikt att lagstifta om minimilöner i hela EU. Sverige ska då kunna visa att vi med vår svenska modell håller rätt nivå. Men här har fackföreningen inte tillräckligt med resurser att kontrollera en sådan sak. Allt detta blir självfallet ett problem när det gäller Byggavtalets legitimitet. Fungerar det inte som det ska så snedvrids konkurrensen och kollektivavtalet tappar sin viktiga funktion här.Redan nu är dessutom Byggföretagen de arbetsgivare inom Svenskt Näringsliv som är de mest negativa till kollektivavtalet. Det framgår av Arbetsmarknadspolitiska rådets enkät från 2017. Byggavtalets innehåll gör det svårt att anpassa lönerna till hur bra det går för företaget, och ger för höga minimilöner. Arbetsgivarna anser också att det är krångligt och administrativt krävande.Byggnadsarbetareförbundets ordförande Johan Lindholm har läst rapporten och anser att den tar upp många viktiga delar: – Det här är en överlevnadsfråga. Jag håller inte med om alla slutsatser i rapporten, men byggsektorn måste ta tag i det här gemensamt annars överlever den inte. Vi kan inte ha lönedumping, arbetskriminalitet och företag som inte tar arbetsmiljön på allvar. Då slås de seriösa byggföretagen ut, säger Lindholm.