Därför skedde det stora gruvskalvet i Kiruna

LKAB är nu klara med analysen av vad som hände vid det stora gruvskalvet i Kirunagruvan i mitten av maj i år. Komplex geologi och en kollapsad bergpelare är några av anledningarna som lyfts fram i rapporten.Det var natten till den 18 maj i år som det största gruvskalvet någonsin i Kirunagruvan inträffade. Gruvan utrymdes och de 13 personer som befann sig under jord vid händelsen lämnade sina arbetsplatser och åkte upp ovan jord. Inga personer skadades.LKAB har efter skalvet gjort noggranna undersökningar och kommit fram till att skalvet berodde på flera faktorer, bland annat komplex geologi och flera brott i bergmassa och pelare mellan störtschakten. Schakten i området har varit problematiska och trots renoveringar har de blivit allt större med smalare pelare som följd, vilket i sin tur ökat bergsspänningarna, skriver LKAB i den analys som ligger till grund för en rapport till Arbetsmiljöverket.Med start i ett pelarbrott har händelsen sedan utvecklats till att omfatta ett område på flera hundra meter berg som har rört sig. Man konstaterar också en höjdskillnad mellan block 22, som blev värst drabbat av skalvet och intilliggande block 26. En eftersläpning i produktionstakten i block 22 har inneburit att block 26 brutits betydligt längre ner än block 22.– Nu handlar det om att dra lärdom av händelsen och fokusera på åtgärder som förhindrar att det händer igen, säger Mirjana Boskovic, specialist på seismik inom bergmekanik på LKAB, i en kommentar.