De fann lik vid grävarbeten

Maskinförarna Fredrik Andersson och Krister Karlsson gjorde det ohyggligaste fynd. Vid grävarbeten för ett nytt bostadsområde utanför Malmö upptäckte de liket av en mördad kvinna. Här berättar de mer om hur det gick till – och hur de hanterade situationen.Skåne tidigt om våren kan vara ogästvänligt. Vinden från havet sveper in över landskapet, tar med sig fukten och löst liggande måsjord. Skånepilarna sträcker ut grenarna som smala armar mot den gråa skyn – som om de kallade på hjälp av någon, räddning undan något. Här, i Nordanå utanför Malmö, markbereds och byggs för ett nytt bostadsområde med vita bostadsrättsvillor i räta rader. Om sommaren lär det vara vackert och trivsamt, med de böljande gula rapsfälten runtom och Görslövs kyrka där borta i fjärran. Snart leker nyinflyttade familjer med barnen här. Fotboll i trädgården, vattenspridaren på, grillning på kvällen. Det var också här som vardagen, bostadsbyggena och arbetsrutinerna skars tvärt av den 3 april 2017. För det var då som två grävmaskinister fann det huvudlösa liket av en ung kvinna i just detta område.Nu har vi kommit tillbaka, ett antal månader senare, med en av förarna, Fredrik Andersson. Nu liksom då arbetar han för Lastmaskiner AB Löddeköpinge, som våren 2017 var underentreprenör till projektansvariga Älmby Entreprenad AB.– Det är hemskt. Man undrar verkligen vad det är för en människa som har gjort detta, säger Fredrik när han visar oss runt vid jordvallen där han och hans kollega gjorde den fruktansvärda upptäckten. Såväl Fredrik som hans kollega Krister Karlsson är rutinerade förare, med sammanräknat bortåt ett halvt sekels erfarenhet av arbete bakom spakarna vid diverse entreprenader.– Mycket skit har man ju grävt upp genom åren, gamla bilar och så, men detta trodde man ju aldrig att man skulle finna. Det måste vara en chans på flera miljoner att man lyckas stöta på något sådant här, fortsätter Fredrik Anderssonundefined;Tillbaka där det hände. Fredrik Andersson på kullen där han och hans kollega av en ren händelse råkade stöta på Marua Ajouz kropp.Ingenting liknade förstås det som de var med om den där kalla skånska aprilmorgonen ute i Nordanå. För hur förbereder man sig egentligen för att upptäcka kvarlevorna av det som en gång i tiden var en levande människa, vars liv avslutades med våld?– Det gick så fort att man inte hann tänka, säger Fredrik. Såväl Fredrik som Krister har stött på åtskilliga märkliga och otäcka saker vid grävarbeten – inklusive döda kroppar. Men då har det handlat om djur, inte människor. Det var också en djurkropp som Krister Karlsson trodde att gräv- maskinsduon hade upptäckt denna gång.Krister var den av förarna som vid ett skoptag fick med liket – ovetande om vad det egentligen var – och som lastade det vidare till Fredrik. En langningskedja för att kunna dumpa jordmassorna så långt bort som behövdes, helt enkelt. Vi ringer upp Krister för att få den detaljerade berättelsen.– ”Jag har hittat en fågel här”, sade Fredrik när han slängde upp lasset till min skopa. Men jag började tänka att det var en stor kropp för att vara en fågel. Jag fick en omedveten känsla att jag borde vara försiktig, säger Krister Karlsson, som är anställd förare vid Älmby Entreprenad.Ganska snart visade sig också fyndet vara någonting helt annat. Något väsentligt mörkare.– Jag tittade igen på Krister, som hade sett armen på kroppen falla åt sidan. Krister var helt vit i ansiktet. Och han visade med tecken inifrån hytten – ”ett, två, tre, fyra, fem” – att det var fem fingrar på armen. Det var ingen vinge, berättar Fredrik. De båda förarna hade upptäckt en stympad kropp, utan ben och huvud. Kroppen hade lagts ned i jorden utan plast eller annan svepning runtom, men var ändå någorlunda välbevarad. Det blev nu omedelbart tydligt för de båda förarna att den här dagen inte skulle bli som någon annan, och att deras arbete omedelbart måste upphöra.Spöklik känsla. Även om det färdigbyggda bostadsområdet sannolikt kommer att bli vackert och trivsamt lever den otäcka upptäckten av den mördade kvinnan kvar hos maskinförarna som fann henne.De kontaktade arbetsledaren Bekim Elshani, som genast satte sig och åkte till projektområdet. Direkt efter fyndet larmades även polisen, som snabbt var på plats och spärrade av arbetsplatsen. Polisen kallade i sin tur in en specialinkallad grävmaskinist, som fick i uppdrag att fortsätta utgrävningarna. Efter en vecka hade man också funnit de tidigare saknade benen till kroppen. Tillsammans med polisen kom också en ambulans med två ambulanssjukvårdare.– Och de hängde med mig och Fredrik vart vi än gick, två meter bakom oss hela tiden, för de var väl oroliga att vi skulle hamna i chock. Men vi föll aldrig i chock; vi hade bara en obehaglig känsla, berättar Krister Karlsson.I samma veva kontaktades platschefen för entreprenaden Marcus Rydetoft, som åkte ned från kontoret uppe i Hässleholm och mötte upp med sina anställda efter den hemska händelsen.– Bekim ringde till mig vid åttatiden och berättade att de hade grävt upp ett lik. Och jag frågade ”skämtar du med mig?”, men det gjorde han verkligen inte, berättar Marcus Rydetoft.Marcus, som är arbetschef vid Älmby Entreprenad AB, berättar att det snabbt hade blivit ett stort pådrag vid platsen. Stämningen som rådde beskriver han som tung, som att ”det gick att ta på den”.Dagen det hände. När liket efter Marua Ajouz hade upptäckts var polisen snabbt på plats och tog över grävarbetena. Entreprenaden blev istället en mordutredning. Foto: Emil Langvad/TTSamtliga berörda från Älmby och dess underleverantör Lastmaskiner AB Löddeköpinge åkte sedan iväg och åt lunch gemensamt, för att sitta ned och få en stund för reflektion och gemensam debriefing. Efter att ha tillbringat en stor del av dagen tillsammans avslutades sedan arbetsdagen i förtid och alla åkte hem till sitt – med överenskommelse att de skulle träffas igen dagen därpå för möte med en psykolog hos företagshälsovården Helsa i Markaryd.– Vi var väldigt noga med att alla skulle samlas för att vara tillsammans och prata. Så alla fick vara med och träffa psykolog, även de inhyrda entreprenörerna, förklarar Marcus. Älmby Entreprenad har, som de allra flesta större företag inom maskinentreprenad, protokoll och rutiner att följa vid tillbud och olyckshändelser. När liket i Nordanå upptäcktes fanns förstås inga rutiner att tillgå, på grund av händelsens extrema och sällsynta natur, så Marcus Rydetoft förlitade sig istället på sitt eget omdöme och sin analys.Många tankar. Marcus Rydetoft var platschef för entreprenaden i Nordanå. Han tvekade aldrig inför att erbjuda de anställda som var på plats vid likfyndet all kris- och traumaterapi som behövdes.”Vi åkte iväg på några samtal, alla vi som var inblandade, dagen efter, och så träffades vi några gånger till efter det.”Efter den traumatiska starten på veckan tog teamet ledigt resten av veckan. Det fanns dessutom inget projekt att gå till nu när polisen hade spärrat av platsen för sin brottsplatsundersökning. De båda berörda maskinförarna, Fredrik och Krister, har inget annat än lovord för sin arbetsgivare och agerandet från Älmby Entreprenad AB i sam-band med upptäckten av liket.– De skötte det mycket bra. Vi åkte iväg på några samtal, alla vi som var in-blandade, dagen efter, och så träffades vi några gånger till efter det, säger Fredrik.Krister Karlsson å sin sida är kritisk till att inte facket hörde av sig och erbjöd stöd till honom och Fredrik efter händelsen.– Mitt fackförbund hörde aldrig av sig. Jag tycker det är dålig stil, med tanke på hur stor grej detta var, säger han. Förarna ville sedan ganska omgående tillbaka till projektplatsen efter att polisen var klara, för att skapa en känsla av normalitet och vardag.– Det var liksom en tröskel man behövde trampa över. För, det ska jag väl ärligt erkänna, de första veckorna efteråt var man lite nojig över vad man fick i skopan. Det har man ju aldrig varit tidigare. Och det kändes vemodigt första dagen man var tillbaka på jobbet, säger Fredrik.Även polisen var mycket nöjd med grävmaskinisternas agerande när de upptäckte liket. Bo Lundqvist, chef för kalla fall vid polisen i Region Syd, förklarar varför.– De har hanterat det på ett bra sätt, från att de direkt slår stopp när de upptäcker något de reagerar på. Det är imponerande och mycket vaket, och det är vi oändligt tacksamma för, säger Bo Lundqvist på telefon från Malmö.Den stora, tyngande frågan kvarstår dock – vem var kvinnan vars kropp grävdes upp på det sorgliga fältet i Skåne den där aprilmorgonen 2017? Jo, ett tag senare visade DNA-analys att de hittade kroppsdelarna tillhörde Marua Ajouz, en 18-årig Malmöflicka som försvann spårlöst i december 2002, över 14 år tidigare.– Hon försvann strax före jul 2002, och anmäldes försvunnen först efter några dagar. Man kan säga att hon hade en brokig tillvaro, och fanns ofta på annan plats än hemma, berättar Bo Lundqvist vid Malmöpolisen.Redan i oktober 2003 hittades Maruas huvud av svampplockare i skogarna vid Torup i Malmö. Ett gräsligt fynd, som nu väl över ett decennium senare följdes av flera ytterligare likdelar. Maruas mördare har emellertid aldrig gripits, även om flera spår har pekat åt olika håll genom åren. Än idag finns därför fallet med den unga styckmördade flickan i polisens register över ”kalla fall” i Skåne.– Vi gjorde kanske i alla fall familjen en tjänst. Trots allt fick de ett avslut i och med det här. Det var väl det enda positiva som kom ut av detta, säger Krister Karlsson eftertänksamt.