Enklare att använda restmaterial

Frågan är ständigt lika aktuell för alla som jobbar med restmaterial. Går det att återanvända, eller återvinna, och hur?

Nästa fråga är också alltid densamma – varför är processen så krånglig?

Det är alltså en rejält omfattande utmaning som projektet Cirkulära anläggningsmaterial är satt att lösa. Målet är dock väldigt tydligt: att underlätta användning av restmaterial.

Björn Schouenborg är projektledare på Rise, som står för projektledning och forskning i projektet. Han är fullt medveten om utmaningens dignitet, men räds inte. 

– Vi har varit med om liknande stora projekt tidigare, berättar han. 

– Ett exempel är projektet Klimatsäkrad stad där vi undersökte hur man kan minska bekymmer med översvämningar i urban miljö. Där lärde vi oss hur man ska jobba för att resultatet ska bli något annat än bara ett projekt med rapporter som gör sig bra i bokhyllan. Hur man ska få fram resultat som verkligen går att använda.

Med denna erfarenhet i ryggsäcken har alltså projekt Cirkulära anläggningsmaterial skapats. Projektet startades 2019 och avslutas i slutet av 2025 med finansiering från Vinnova. Rise är koordinator och samarbetar med Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, samt ett femtontal övriga partners i form av kommuner, energiproducenter, avfallshanterare och konsultfirmor.

– Vi tror inte på en total omställning i samhället på några få år, utan satsar på att peka ut en väg framöver. 

Grundläggande för projektet är att lära sig mer om de olika materialen och deras egenskaper. Kompletta livscykelanalyser ska visa vilka klimatvinster som kan göras genom att använda materialen och dessutom underlätta för hållbar upphandling.

Som underlag för dimensionering tar projektet fram beräkningsverktyg och tabeller som ska underlätta både konstruktionsarbete och offentlig upphandling. I ett senare skede kommer arbete att utföras med syfte att påverka olika regelverk. Till exempel kommer AMA Anläggning att behöva ha med den här typen av material för att underlätta för kommuner vid upphandling.

VTI arbetar i ett parallellt projekt med att utveckla metodik för typprovning och produktionskontroll för de olika materialen. Tanken är att ersätta beskrivandekraven med funktionella tekniska krav som är oberoende av råvarans ursprung. På så vis blir det tydligare hur återvunna material kan ersätta jungfruliga.

Inom projektet Cirkulära anläggningsmaterial undersöks också hur man rent praktiskt ska hantera den här typen av material. 

– Vi har till exempel varit med vid byggandet av Trelleborgs nya hamn, en gång- och cykelbana i Uppsala och en lokalgata i Malmö. Under 2025 kommer fler byggen att genomföras, berättar Björn Schouenborg.

– Vid bygget av Trelleborgs hamn var tanken att använda slaggrus, en restprodukt från förbränning av avfall, istället för krossad ballast. Men volymerna räckte inte till på den stora ytan och vi fick istället lägga slaggrus i botten och fylla på med kross i förstärkningslagret. 

Björn Schouenborg, som en sann forskare, ser dock inte detta som ett misslyckande. Istället säger han att det var lite av en ögonöppnare. 

– Vi lärde oss att man inte behöver ha hela förstärkningslagret i ett och samma material. Det är bra nog att använda så mycket cirkulärt material som faktiskt finns tillgång till.

Under hösten 2024 inleddes ett långsiktigt försök för att utvärdera hur olika restmaterial kan användas. Teststräckor anlades inom företaget Nordvästra Skånes Renhållnings AB:s område i Helsingborg. Här har tre typer av restmaterial, samt vanligt krossberg som referens, använts som förstärkningslager vid bygget av fyra olika testvägar.

De material som testas på de 27 meter långa teststräckorna är asfaltkross, slaggrus och tunnelugnskalk. 

Björn Schouenborg konstaterar att liknande tester med så många olika material och så omfattande dokumentation och uppföljning inte gjorts tidigare. 

– Tyvärr hade vi lite otur just under anläggandet av testytorna. Det var väldigt mycket nederbörd och vi fick reparera två av segmenten ganska omgående, men även detta gjorde ju oss faktiskt flera erfarenheter rikare!

Parallellt med mätningar på själva vägsträckan görs även mätningar i laboratorium av samtliga material. Dessa data kommer att ingå som delar i ett beräknings- och dimensioneringsverktyg som VTI utvecklar.

Teststräckorna i Helsingborg kommer förhoppningsvis att få flera efterföljare, för Björn Schouenborg har även en annan ny erfarenhet i bagaget. 

– Många kommuner ser helst att man bygger i just deras kommun. Då är det lättare att ta till sig resultaten, konstaterar han och poängterar att den framtida användningen av cirkulära anläggningsmaterial inte bara styrs av tillgången på beräkningsverktyg och tabeller.

Det handlar också om attityder och vanor. 

– Vi ser hur det mentala synsättet hos till exempel miljöhandläggare kan utgöra ett hinder för hur mycket restmaterial som används. Därför arbetar vi inom projektet även med att kommunicera vår kunskap till kommuner och andra upphandlare. Vi samarbetar med universitet för att sprida kunskap under utbildning och vi arbetar allmänt med förtroendeskapande åtgärder. 

– Vi måste visa att det fungerar att använda sig av cirkulära material, annars kan det dröja flera månader innan man får ett okej från miljöhandläggaren. Jämför det med att köpa ballast från en täkt och lasta skopan direkt!