Entreprenörernas drömjobb

Entreprenader har olika svårighetsgrad. Att till exempel dra en 38 mil ledning (Aurora Line) från Messaure i Sverige till Pyhänselkä i Finland – delvis genom ren vildmark – är inte ett jobb för nybörjare. Att det finns entreprenörer i Sverige som tackar ja till detta är en uppmuntrande signal på god byggkompetens i landet.

– Vi utför det här projektet i samverkan, där alla arbetar tillsammans och ser till att vi hjälper varandra. Jag föredrar denna typ av entreprenad – tror inte att det heller hade fungerat annars, säger Christer Eneroth som är beställarens, Svenska kraftnäts, projektledare på plats för en av två entreprenader på den svenska sidan.

Aurora Line på den svenska sidan är uppdelad i två mark- och anläggningsentreprenader. Det ena har företaget Vic Energy, det andra där Christer Eneroth är engagerad, har företaget Nyab rott hem. Delsträckorna är Messaure–Dockasberg (Vic Energy) och Dockasberg–finska gränsen (Nyab). Båda är cirka nio mil långa.

– Vi benämner sträckorna A och B. Nyab har B. Båda har unika och ganska svåra utmaningar. A-delen har en del svåra branter vid Messaure som kräver speciella lösningar och stora maskiner, och B har en hel del myrmark och annan terräng som ökar svårighetsgraden, säger Eneroth.

Det krävs inte mycket fantasi för att förstå projektets omfattning. Väder och vind…Bara det! I obebodd skogsmark ska det schaktas och grusas byggvägar (längs hela sträckan) för att få in de 5 700 ton stål till stolpar (som ska byggas på plats som ett slags Mekano) som sedan ska placeras på exakta platser (lyftas med kran) – på centimetern på de fundament där entreprenörerna tidigare har löst knepiga schakter och gjort klart för att platsgjuta i betong eller finlira med prefabricerade betongfundament. Och: Det ska grävas ner en ”jordlina” på 60 centimeter djup längs sträckan.

Svårt? Jo, men värre blir det:

Efter studier beslöt berörda myndigheter (Regeringen måste också godkänna utlandsförbindelser) att förlägga jobbet längs den redan befintliga luftledningen som går här. Praktiskt? 

– Det vi kan konstatera här är ju att de som byggde den ledningen redan har valt den bästa och smartaste platsen för stolparna. Vi ska ju gå vid sidan här, där det inte är lika enkelt på sina håll, konstaterar Christer Eneroth, men ler lite. Svårt är också lite kul, verkar det som.

Dagens entreprenörer har också en helt annan miljölagstiftning att ta hänsyn till än de tidigare linjebyggare. Mycket att tänka på.

– Vi tar hänsyn till miljön på ett helt annat sätt, och det ska vi ju göra också. Det är bra. Men det är inte lätt. Nu är det så mycket regler runt detta att det är precis att det går att bygga över huvud taget, skrockar Christer Eneroth. 

Men låt oss lämna den obebodda skogen där entreprenörerna nu schaktar sig fram, och flytta oss till det som kallas ”Upplaget” i Överkalix. Här var det en gång inte mer än en liten vändplan längs vägen; nu är det en imponerande anläggning där Nyab etablerat kontor, hallar, lagerlokaler och uppställningsplatser för allt det material som är på väg på fartyg och lastbilar till projektet. Här hittar vi bland annat Nyabs projektchef Daniel Johansson.

– Det är ett hundratal maskiner och enheter ute i projektet just nu. De maskinentreprenörer som vi arbetar med är sådana som är starka här i Norrbotten och som vi har upparbetade relationer med. De allra flesta är också fåmansbolag med en eller ett par maskiner i företaget. Nästan alla är lokala, berättar Daniel Johansson.

Det är såklart en tanke bakom detta. Jobbet är attraktivt för dessa maskinentreprenörer. Det här är ett långt jobb som sträcker sig över två år, vinter som sommar. Nära hemmet.

– De flesta, eller nog alla, kan faktiskt åka hem på kvällarna, den som bor längst bort är från Gällivare, och det är såklart intressant – vi hade en liten farhåga att det skulle kunna bli svårt att hitta maskinerna, men det har gått bra, konstaterar Johansson. 

På projektet hittar vi flera grävmaskiner på band, runt 30-ton, men det finns både större och mindre på plats. Större hjullastare, och ett antal dumprar. Väghyvel och mobilkran. Och en mängd lastbilar som jobbar på hårt med leveranser av material.

Stämningen är klart god ute på projektet. Just nu är vädret också perfekt. Det går tydligt att se att det finns en stolthet i att få vara med i detta unika projekt. Entreprenörer har bilder i mobilen för att visa olika svåra och intressant moment man varit med om under resans gång. Man vill berätta. 

– Kolla på de här stockmattorna vi har lagt ut här på myren. Det är vått här, fyra meter djupt. Men det går. Jag kör här med dumpern fullt lastad utan några problem. Blir många ton på det här materialet, säger Pentti Mellajärvi.

Mattias Persson spakar sin blott ett år gamla Hitachi. Bror hans är också på projektet med sin maskin lite längre bort. Stort leende i maskinhytten – jobbet är nära hemmet och intressant och utmanande. I en hjullastare sitter en annan Daniel Johansson (alltså inte Nyabs projektchef) och kan meddela detta:

– Det går bra, allt flyter på fint. Fast, det ska jag väl säga. Under tjällossningen var det lite tufft. Det var riktigt dåliga marker och vägar då.

Och det är just det. Vintern är kall, men bra för bygget. Våren… det är en annan sak. Då går många vägar helt enkelt inte att använda. Arbetsledningen måste hitta nya lösningar och entreprenörerna får ta fram hela verktygslådan.

– Den här vägen in här till exempel, där vi står nu, är ju huvudväg in. Den var stängd då. Vi kom helt enkelt inte in här med lastbilar. Vägen håller inte för det förklarar projektchefen Daniel Johansson.

Anläggningsarbetaren, eller ”markare” som Krister Åström kallar sig säger så här:

– Det är trevligt att jobba här, bra stämning och bra företag. Och det är ett stort och komplext projekt. Intressant. Varierande.

Krister Lund, från Göte Lund Åkeri & Entreprenad AB från Gällivare är här. Knackar sten i en schaktad grop där det ska gjutas.

– Det går bra här, nu ska jag byta till skopa. Snart ska elementet lyftas ner.

Är det ovanligt god stämning på projektet? Svensk Kraftnäts Christer Eneroth:

– Vi arbetar mycket med de mjuka värden som behövs. Det är viktigt för att vi också ska dra åt samma håll, alla ska hjälpas åt. Det är också helt i linje för vad som krävs i ett samverkansprojekt som detta är. Vi måste vara brutalt ärliga med varann också. Jag gillar detta med samverkan, det är att föredra alltid, tycker jag.

Samverkansprojekt går förenklat ut på att alla spelare har ”öppna böcker” och redovisar mot- och medgångar. Man jobbar ihop mot de mål som man ställt upp från början. 

Uppgiften som teamet har framför sig är svår med snäva tidsramar och inbakade viten. Det ser bra ut nu. Nyab konstaterar att tidschemat håller, byggtakten är dock mycket hög för de nio mil som bolaget ansvar för (500 000 ton grus, 270 ton stål, 296 stolpar). Betongjobben pågår sju dagar i veckan. Nyab sparkade igång i november och ska göra överlämning i juni nästa år. I december 2025 slår man på strömmen.

Även om Aurora Line är ett så kallat drömjobb för lokala maskinentreprenörer, så är det också ett faktum att just dessa entreprenörer har helt och hållet koll på väder och vind, de förstår omfattningen av utmaningarna – är ju uppvuxna runt hörnet. Man kan säga att Nyab har satt ihop ett smart ”dreamteam” som är som gjorda för denna entreprenad. Ingen hade klarat det bättre.

– Vi har cirka 17 kilometer byggväg kvar att göra. Det går att beräkna tiden för det, men det är olika parametrar att ta hänsyn till. Avståndet till täkter och framkomlighet är en. En annan är markförhållandena. Vad vi klarar att bygga kan variera mellan 4–5 meter i timmen, eller 100 meter i timmen, säger projektchef Daniel Johansson. 

Man klarar just nu att få upp mellan 2–3 stolpar per dag. Avstånd 250 meter. 

– Vi följer tidplan. Det ser bra ut. Tack vare samverkan, säger Christer Eneroth… Men han tittar åt ett annat håll än där grävmaskinen just nu arbetar på.

– Det som händer där vid maskinen bekymrar mig inte. Det är där borta. Det ska var klart nu i september hela vägen fram. Det är lite kvar, konstaterar han och ler… Men det är ett leende med ett visst drag av spänning och i varje fall ett kryddmått av nervositet. Mycket står på spel. Inte bara pengar.