Fel att ställa krav om kollektivavtal i LOU

Efter att ha tagit emot ett tips om att Stadsfastighetsnämnden i Göteborgs kommun hade ställt krav på kollektivavtal i en upphandling inledde Konkurrensverket en utredning för att utreda om nämndens agerande var i enlighet med upphandlingsreglerna.

Upphandlingen avsåg ett byggentreprenadkontrakt med ett värde som uppskattades till två miljoner kronor. Enligt kontraktsvillkoren skulle centralt förhandlade kollektivavtal vara tecknade och tillämpas för alla arbetstagare när de utför arbete inom entreprenaden. Kravet på kollektivavtal omfattade även de underleverantörer som entreprenören anlitade.

Bakgrunden till kravställningen var att kommunfullmäktige i Göteborgs kommun hade fattat beslut om att ställa krav på kollektivavtal i sin budget för 2023, ett beslut som Stadsfastighetsnämnden var bunden att följa. Enligt vad som framgick av budgeten var syftet med kravet att upphandlingar i kommunen inte ska leda till löne- eller villkorsdumpning för arbetstagare.

– Jag vill understryka att Konkurrensverket är positivt till att upphandlande myndigheter ställer krav på schyssta villkor i samband med upphandling. Det är bra att ställa krav på arbetsrättsliga hänsyn, men det måste göras på ett sätt som är i enlighet med lagen om offentlig upphandling, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.

De lagar som styr offentlig upphandling baseras på ett antal grundläggande principer, dit hör bland annat principerna om icke-diskriminering, likabehandling och proportionalitet. Eftersom det gick att uppnå syftet med upphandlingens krav på kollektivavtal på ett mindre ingripande sätt, till exempel genom att ställa krav på minimivillkor för lön, bedömer Konkurrensverket att kravet stred mot proportionalitetsprincipen.

Enligt Konkurrensverket stred kravet också mot principerna om icke-diskriminering och likabehandling eftersom leverantörer som inte accepterade att teckna kollektivavtal inte kunde uppfylla upphandlingens krav.