När Calle Lundgren äntrar sin Develon DX300LC för att schakta ännu en grop för ett fundament till den nya kraftledningen är det inte första gången.
– Jag var faktiskt med och byggde ledningen som går härifrån till Alvesta, berättar han. Men det var för över tjugo år sedan.
Nu är det alltså dags igen. Kraftledningen som Calle och de övriga i teamet bygger ska binda samman Nybro i Småland med Hemsjö i Blekinge och öka överföringskapaciteten i området eftersom man förväntar sig ett kraftigt ökat behov.
Med en ständigt ökande användning av elektricitet i samhället planerar Svenska kraftnät, som äger och förvaltar Sveriges transmissionnät för el, för en kraftig utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden. I sin senaste Nätutvecklingsplan räknar man med att det under de kommande tio åren krävs 1 500 kilometer nya ledningar och ett trettiotal nya stationer. Till det kommer att 2 500 kilometer ledningar och 100 stationer måste förnyas. Sammantaget innebär det ett flerfaldigande av utbyggnadstakten.
Låter alltså som att det kommer att finnas gott om jobb för maskinentreprenörer och Calle Lundgren och hans företag LL Gräv och Transport AB borde ha framtiden säkrad. Detta tar han dock med ett leende, pensionsåldern är uppnådd och han menar att det faktiskt finns andra saker att göra i livet än att sitta i en grävmaskin.
– Jag har kört maskin i 37 år. Det börjar bli dags att sluta nu, min bror Peter som jag drivit firman Lundgren och Lundgren med, har redan gått i pension.
Lite längre bort står det dock ännu en grävare med firmans logotyp. Denna Doosan DX235LC tillhör också bröderna Lundgren och Lundgrens maskinpark, men i hytten sitter inte en Lundgren. Här är det Joel Karlsson som sköter spakarna, sedan fyra år tillbaka ny delägare i firman och med sina 32 år en representant för framtiden.
För Joel är det, till skillnad från Calle, första gången som det ska byggas kraftledning. Något som dock inte skrämmer Joel.
– En grop är ju en grop, som han lugnt konstaterar.
Joel kommer från Blekinge och vet vad som erbjuds i backen i just det här området. Stolpfundamentet han förbereder för har varit tvunget att flyttas sju meter från sin tänkta plats bara för att naturen inte riktigt ville spela med.
– Titta på den där högen där borta, säger Joel och pekar på en gigantisk hög med rejält stora block. Där släppte inlandsisen en rejäl klick.
Så naturligtvis var det tvunget att tänka nytt och undersöka om fundamentet kunde flyttas.
– Ett exempel på att det är mycket viktigt för projektet att ha duktiga och självgående personer i teamet, konstaterar Henrik Précenth som är Svevias projektchef.
– Området som vi arbetar i sträcker sig över 92 kilometer och vi ska schakta på 335 platser och bygga fundament för de olika stolpar som ska resas utmed sträckan, berättar han.
– Vi började arbetet i oktober och en dryg månad in i arbetet har vi fyra grävmaskiner och två hjullastare i arbete, men framåt sommaren räknar vi med att det kan bli uppåt femton grävmaskiner igång samtidigt och då gäller det verkligen att alla vet vad de ska göra.
Beställare av projektet är alltså Svenska kraftnät som anlitat Linjemontage för uppdraget. I sin tur har Linjemontage kontrakterat Svevias Division Anläggning som underentreprenör för mark- och schaktarbeten samt grundläggning och anläggning för de 335 fackverksstolparna. I mark- och schaktarbetena ingår anläggande av vägar så att varje stolpe kan nås, samt planer för mobilkranen att stå på när stolparna ska resas. Projektet ska vara klart för slutbesiktning i början av 2027.
För Henrik Précenth är en av utmaningarna att få all kommunikation kring projektet att fungera. Redan nu är ett femtiotal personer involverade. Av dessa är trettio från Svevia och de övriga från Linjemontage och dess underentreprenör Sydved som avverkar skogen utmed ledningsgatan.
Henrik jobbar nära Svevias platschef Mats Folkesson. Båda är eniga om att det är avgörande att få till kommunikationen mellan alla inblandade.
– Vi använder oss av egna resurspersoner i den utsträckning det går, men använder även lokala entreprenörer. Varje gång det kommer nytt folk till projektet är det viktigt att direkt informera om säkerhetsfrågor, arbetsmiljö och inte minst vad vi har för arbetsuppgifter, konstaterar Mats.
Nästa utmaning är att få till logistiken. Att få ut rätt material till rätt plats i rätt tid är ingen barnlek när projektet sträcker sig över nio mil. Längs med gatan har skrivits avtal med 8–9 bergtäkter så att det inte ska bli för långa transporter. Endast mindre partier massor kommer att lämna projektet, det handlar då om kontaminerat material från en sträcka där en tidigare kraftledning ska monteras ner och ersättas med moderna stolpar.
Till detta kommer att flera vattendrag, däribland Mörrumsån, finns inom området, liksom både naturreservat och Natura 2000-områden.
Gott om utmaningar alltså, utmaningar som ställer krav på samtliga inblandade. Något som Joel Karlsson är väl medveten om.
– Egentligen är det väl inte så märkvärdigt, vi gräver ju hål precis som vanligt. Men utmaningen är att hela tiden trimma hur man gör det och se till att vrida upp kapaciteten.
– Just där vi står nu är det faktiskt ganska okej. Moränen här tillåter oss att gömma de flesta blocken under ytan när vi gör återfyllningen. Värre är det på andra platser utmed ledningsgatan. Det finns ställen med så mycket berg och block att det blir omöjligt att återställa på ett bra sätt utan att köra bort eller knacka sönder de största blocken.
Målet är att området under ledningen ska lämnas i så gott skick att servicepersonal ska kunna ta sig fram även i framtiden. Vissa delar av de nya vägarna kommer att avlägsnas när ledningen är dragen, andra delar kommer att finnas kvar, men området måste lämnas i ett framkomligt skick.
För Calle Lundgren är de blekingska utmaningarna välkända efter nästan fyra decennier i hytten.
– Man vet ju hur det är i marken här. Det är antingen berg eller dy och lera. Just här är det ju också de stora stenarna, men man har ju kämpat med dem förut.
– Jag få helt enkelt använda tjälkroken för att årdra loss stenarna innan jag kan komma åt dem med skopan, konstaterar han på klingande blekingska.
Kraftledningsbygget mellan Nybro och Hemsjö visar tydligt på hur nödvändigt det är att företagen och personerna som är involverade vet vad de håller på med. Kostnaderna kan skjuta kraftigt i höjden om det inte är rätt person på rätt plats i projekten.
När Svenska kraftnät nu ska öka utbyggnadstakten öppnar sig stora möjligheter för nya kontrakt spridda över hela landet, men de kräver rätt kompetens. Bland annat för att garantera sig om detta har Svenska kraftnät valt att tackla uppgiften genom att använda sig av kontraktsformen strategisk partnering.
Christer Karlsson som är Svenska kraftnäts projektledare för Nybro-Hemsjö berättar mer.
– Vi kommer att öka vår ledningsbyggnation rejält framöver. Och det är en jätteutmaning eftersom vi inte bygger i egen regi utan är beroende av entreprenörer. Att använda sig av strategisk partnering är ett sätt att skapa långsiktighet, att bygga en marknad.
– Vår bedömning är att vi med strategisk partnering skapar ett affärsmässigt förhållande mellan oss och entreprenörerna som varar mer än bara de två-tre år som gäller till exempel för kontraktet för Nybro-Hemsjö. Istället kommer vi att jobba med tioåriga avtal som ger trygghet och stabilitet får både oss och entreprenören.
I begreppet strategisk partnering ligger att beställare och utförare genom projektets hela livstid arbetar betydligt närmare varandra än annars.
– I denna samverkan diskuterar vi beställare tillsammans med entreprenörer, projektörer och de som hanterar och söker de tillstånd som behövs för projektet vilka lösningar som blir bäst. Det är helt klart en värdeskapande aktivitet.
Christer Karlsson berättar att ett första pilotprojekt, Ingelkärr-Stenkullen i Västergötland, just har slutförts och är under utvärdering.
– Jag är helt säker på att vi kommer att konstatera att det har blivit mindre kostsamt, med tydligare träffsäkerhet och bättre kvalitet. Vi har till exempel kapat hela två månader på projekttiden.
Under 2025 kommer Svenska kraftnät att inleda upphandling av fyra stora affärspaket till en total omfattning av 36 miljarder kronor. För samtliga fyra affärspaketen blir affärsformen strategisk partnering.
Hur går det då till att få vara med om denna nya jättesatsning? Christer Karlsson poängterar att det självklart ställer stora krav på anbudsgivarna.
– För att få delta i upphandlingen måste entreprenören först kvalificera sig. Det sker genom en ansökan till Svenska kraftnät. Det som krävs för att bli kvalificerad är till exempel att företaget har en vana att hantera stora projekt, projekten kommer att omsätta omkring en miljard om året. Sen måste man självklart ha vana och kompetens att arbeta med den här typen av projekt, till exempel platsgjutna betongfundament. Vi ställer dock inte krav på kompetens inom linjedragning just nu.
För Christer Karlsson kan den nya kontraktsformen innebära att marknaden öppnas upp för fler aktörer.
– Om vi tittar på våra traditionella upphandlingar så kanske det bara har varit fyra eller fem aktiva företag. Nu behöver det bli fler, det är viktigt att vi växlar upp nu, avslutar han.