HVO – var god dröj

Regeringen med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i spetsen har meddelat att reduktionsplikten ska tillbaka till 10 procent 1 juli nästa år. Det kommer dock inte att rädda Miljöschakts klimatbokslut. En höjning med fyra procent räcker inte. Vd Martin Asklöf kan redan nu konstatera att siffrorna lär bli negativa för Miljöschakt denna gång.

– Det kan vi inte göra något åt. Vi har haft bättre siffror varje år, men minskad reduktionsplikt gör att vi inte når dit vi vill vid nästa klimatbokslut. Det är helt enkelt mer fossilt bränsle som används nu. Intresset från beställarna att kräva HVO är också väldigt litet…

Men låt oss börja från början. Det vill säga 2015. Då grundas Miljöschakt. Och då – samma år – startar satsningen Fossilfritt Sverige på initiativ av regeringen inför FN:s klimatmöte i Paris. Det är från utsläppsnivåerna 2015 byggbranschen räknar sina minskade utsläpp. Om fem år (2030) ska byggbranschen ha halverat utsläppen (enligt branschens färdplan som godtagits av just Fossilfritt Sverige). De utsläppen får branschen nog räkna in från något annat håll än via anläggningsmaskiner, för nu går det åt fel håll.

– Ja, bränslekostnaderna är ju en stor post för oss som använder anläggningsmaskiner. När reduktionsplikten sänktes… så svalnade intresset ännu mer enligt mig på vår marknad. Det finns pengar att tjäna när bränslepriset går ner. Det är då ännu svårare för oss som vill köra på HVO att konkurrera… och jag uppfattar heller inte att det finns något större intresse från beställare att kontrollera att vi eller andra som ska köra på HVO faktiskt gör det, säger Asklöf. 

Det är inget fel på Martin Asklöfs magkänsla i det här fallet. Rapport från oberoende IVL Svenska Miljöinstitutet som kom i maj 2024 visar att det politiska målet att sänka och hålla nere drivmedelspriserna skapar hinder för övergången till förnybara alternativ. I och med höstbudgeten kan priset på diesel sjunka ytterligare, konstaterar IVL Svenska Miljöinstitutet.

– HVO kostar mer än fossil diesel. Hur vi än vrider och vänder kommer vi inte ifrån att någon måste betala för en ökad användning av det. Med reduktionsplikten delade drivmedelskonsumenterna på kostnaden. I nuläget är det i princip upp till företag och upphandlare att frivilligt ta merkostnaden, och det kommer inte räcka ifall klimatmålen ska kunna nås, säger Tobias Gustavsson Binder, expert på transportsektorns klimatomställning på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Vi vet inte om det var en solig dag när Miljöschakt bildades 2015 av tre delägare. Men låt oss tänka oss det, för dramaturgins skull. Framtiden ser ljus ut. För entreprenörerna i Varberg är det då också tydligt att det offentliga ska investera stort i regionen de kommande åren och Göteborgs stad har under en längre tid ansetts ha de mest ambitiösa miljökraven, ja tuffare än Trafikverket. Affärsidén verkade självklar. Gräset var grönt. En rejält snygg logga på maskinerna – Miljöschakt – och ett löfte till beställarna att göra allt för att arbeta hållbart och miljövänligt. Bara köra på HVO, till exempel. Tre år senare börjar Greta Thunberg sin skolstrejk. Vad kunde gå fel?

Miljöschakt har ett imponerande miljöengagemang som företaget gärna marknadsför. Miljöschakt är medlemmar i EMC (Energi och Miljöcentrum) som är ett nätverk av företag som sedan 2007 jobbar för att ”bygga kunskap och driva projekt med energi- och miljöfokus och med visionen om en värld där alla företag är med och skapar en hållbar samhällsutveckling”. Över 100 företag deltar i detta.

Miljöschakt arbetar med att sammanställa ett klimatbokslut varje år. I klimatbokslutet kartlägger och beräknar företaget sina utsläpp och identifierar på så vis var den stora klimatpåverkan finns i företagets affärsmodell. Företaget deltar också i projektet Natur & Miljöboken som är ett läromedel till grundskolorna och andra för att öka kunskapen om miljö och natur.  Företaget har också med Almi inlett ett arbete för att hitta hållbarhetsområden som utgår från Agenda 2030 och ISO26000…

… men… är beställarna beredda att betala för de extra kronor som fossilfritt HVO i entreprenaderna innebär? Frågan hänger i luften ett tag. Martin Asklöf säger inget. Det är tyst i 10 sekunder. Sedan rycker han på axlarna och säger:

– Nej, det kan man inte säga.

En undersökning som bränsleföretaget Neste har låtit företaget Novus göra visar att byggbranschens chefer inte lyckas med att få ut HVO i maskiner och fordon på byggprojekt runt om i landet. Det talas fint om miljö i styrelserummen, men nere på arbetsplatsen är kostnader som talar.

– Det som förvånade mest när vi frågade de här byggcheferna, det tycker jag är att fossilfritt bränsle, som HVO, viktades så lågt i upphandlingar, berättade Nestes säljchef Christoffer Pettersson när Novus-undersökningen presenterades.

Det här håller Miljöschakts vd Martin Asklöf med om. Krav på HVO hör till och med till ovanligheterna.

Neste har också via Kantar Public fått fram uppgifter att endast hälften av 300 tillfrågade byggföretag har påbörjat sin så kallade klimatomställning. Få tydliga krav om HVO i upphandlingar. Och i slutet av oktober publicerade Ramirent en rapport som visar att bara 25 procent av de tillfrågade aktörerna i byggbranschen tror att branschen klarar att bli fossilfri till 2045. Det vill säga, bara 25 procent tror att byggbranschen klarar den färdplan som är beslutad och undertecknad inom Fossilfritt Sverige.

– Beställaren går fortfarande på det som är billigast. Vårt arbetsområde är – brukar vi säga – en timmes resa från Varberg. Då når vi Göteborg till exempel. Vi gör större och mindre jobb, och har de stora och lokala byggentreprenörerna som kunder, kommuner och privatpersoner. För Varberg kommun röjer vi och andra snö, och då är det HVO som gäller. Men det kontrolleras inte tyvärr. Det borde man göra. 

Men Trafikverket ställer väl krav
gällande HVO?

Lite lång tystnad igen. 

– Det är en på tio som frågar.

Miljöschakt måste hålla fanan högt. HVO och annan teknik och styrning som skapar hållbarhet i företaget ligger i bolagets DNA. Annars är det ju bara att byta logga och kasta in handduken. Låta delägaren Maskintjänst Varberg skylta istället. Bli som alla andra. 

– Samtidigt kan vi ju inte tacka nej till jobb där beställaren inte är intresserad. Det blir inte hållbart det heller. Vi som andra företag behöver tjäna pengar för att utvecklas vidare. 

När reduktionsplikten sänktes 1 januari 2024 blev tappet för vanlig HVO dramatiskt. Inte för att fler valde att tanka diesel, utan för att efterfrågan på HVO inte kunde kompensera tappet från minskad inblandning. HVO100 som aldrig gått som inblandning står nu typ och stampar på samma nivå. Lite upp ibland – lite ner ibland. Ingen tydlig ökning.

Miljöschakt och Martin Asklöf är inte imponerade av den minskade reduktionsplikten som försämrat bolagets klimatbokslut. SCB:s senaste statistik visar att utsläppen från byggbranschens aktörer ökade första kvartalet 2024 med 31 procent. Miljöschakt har då ändå gjort bättre ifrån sig än genomsnittet. Hälften av allt bränsle som Miljöschakt gör av med är ändå HVO. Man tar kostnaden för att visa att man menar allvar. Att företagsnamnet betyder något.

– Själv tycker jag, även om det kanske är en politisk åsikt, att det var helt fel väg att gå att sänka reduktionsplikten när vi vet att det ökar utsläppen markant. Nu har vi ju också sett att sänkt pris på HVO inte ökar intresset för detta bränsle i någon hög grad.

Miljöschakt kommer att ånga på. Bolaget vill sticka ut med fokus på hållbarhet. Martin Asklöf tror att offentliga beställare och de stora entreprenörerna måste kroka arm, ha längre och bättre relationer och jobba tillsammans för att lyckas med klimatarbetet via HVO. Och andra lösningar. 

Här får Miljöschakt igen stöd av forskningen och IVL Svenska Miljöinstitutets Tobias Gustavsson Binder:

– Som det är nu saknas det incitament för beställare att kräva HVO100. Jag kan även se att det faktiskt finns ett principiellt motstånd bland upphandlare när det gäller merkostnader, även om det inte är stora merkostnader. Att beställare frivilligt minskar sina utsläpp genom att upphandla HVO100 fungerar bara till en viss del, väldigt begränsat jämfört med lagar som reduktionsplikt, säger Gustavsson Binder.

Ska det bli någon rörelse framåt för Miljöschakt och andra entreprenörer när det gäller HVO behöver offentliga upphandlare och privata företag enligt en enig expertis alltså ställa kraven, ta kostnaden, och kontrollera att det inte fuskas. 

– Var är våra kunder när det gäller den här frågan om klimatet? Det är lätt att det bara blir så kallad Green Washing (snygg fasad) om man inte börjar sätta lite fart med detta nu, säger Martin Asklöf.