Publicerad den: 2020.5.4

”Jag bestämde mig för att aldrig bli en dum gubbe”

Jag och min maskin: Det får bli flaggor och trumpeter när Tommy Gustafsson äntrar hytten i sin Caterpillar D6:a den trettonde juni. Då firar han femtio år som maskinförare!

Låst innehåll

Hur började det?
– Det var helt enkelt så att jag slutade skolan en torsdag och följande onsdag satt jag i hytten och började jobba. Omständigheterna gjorde att det blev så.

Vad var det för omständigheter?
– Jag växte upp med en entreprenadfirma i familjen. Det var naturligt att börja där.

ANNONS:

När började din far i branschen?
– Min far, Gösta hette han, började 1949 som smörjare på en bandtraktor. På den tiden skulle alla rörliga delar smörjas tre gånger om dagen och det var hans uppgift. Efter en tid slutade föraren och min far fick lära sig att köra maskinen, det var en Caterpillar D6.

– Han hade flera syskon och de arbetade tillsammans. Kvar blev Gösta och Gilbert som drev firman tillsammans fram till 1955 då de delade på sig. Min far höll sig till bandtraktorerna och Gilbert satsade på grävmaskinerna.

– Jag var anställd i fars firma från 1970 fram till 1982, då jag tog över firman. Far var helt utsliten, han hade ju jobbat med helt andra maskiner än vi har idag, på den tiden fanns ju inga hytter.

Hur länge var du egen företagare?
– Efter ungefär tio år sökte min farbror Gilbert folk och lite på skoj sade jag att jag kunde ställa upp. Det fungerade mycket bra och efter två veckor hade han köpt mitt bolag. Det har jag inte ångrat en sekund. Det var ett slit att ha egen firma.

Vilken typ av jobb gör du mest?
– Vi gör entreprenader, det är väldigt sällan jag är uthyrd på timme. Det blir mycket industriplaner, täckningar av soptippar och ibland vägar. Vi arbetar inom ett område på ungefär tjugo mil runt Eksjö.

– Förra året arbetade jag med att täcka soptippen i Västervik. Den ligger bra till, vi kunde titta på speedway från jobbet!

Vad är det egentligen med er bandtraktorförare, ni verkar aldrig tröttna på er maskin?
– Jag vet inte vad det är egentligen, men det är ju en häftig maskin. Jag vet flera som kört tills de varit åttio år gamla. Några har gått i pension men kommit tillbaka. Jag har ju nått pensionsåldern, men kör fortfarande.

Du sitter i en Caterpillar D6N, är det något du skulle vilja ha annorlunda?
– Hytten är alldeles för liten. Vi hade en lovande kille en gång, men han kunde inte jobba kvar, han var för lång. Men jag vet att nya generationen maskiner har fått nya hytter så det blir nog bättre i dem.

Din chef och kusin Kent säger att du fungerar som mentor åt de yngre förarna, är det en viktig uppgift?
– Ja, det behövs ibland att någon hjälper till på ett bra sätt i början. Jag kommer ihåg en lastbilschaufför från när jag var helt ny. Han var ilsk och jag var rädd för honom.

– Då lovade jag mig själv att jag aldrig skulle bli en dum gubbe. Och det tror jag bestämt att jag har lyckats med.

Text och foto: Sofia Barreng

Publicerad den: 2020.5.4

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare



Do NOT follow this link or you will be banned from the site!