Jag tänker hela tiden

Framgångsrika företagare kommer inte sällan från ett helt annat håll än konkurrenterna och fattar redan från början beslut som går på tvärs mot den branschkultur de verkar i.Christian Nielsen är en av dem. Det är en kall vårdag i Trollhättan och Oscarssons Mark & Entreprenad har ansvaret för allt markjobb vid kommunens storsatsning att bygga nya Sylte­skolan med plats för 1000 elever på en 16 000 kvadrat stor byggyta. Ett av kommunens största projekt någonsin.– Vi jobbar tillsammans med Serneke här, det är ett projekt på fem år, men vi blir klara på fyra, säger Christian Nielsen och pekar på området där bolagets maskiner kör för fullt just nu för att ordna VA och skolgårdsytor. Det är ett jobb från ax till limpa som avslutas med stensättning och färdigställande av en komplett skolgård.Christian Nielsen fick sin praktikplats på Oscarssons efter skolan och blev sedan anställd som maskinförare.Mellerudföretaget Oscarssons Mark & Entreprenad kan vid första ögonkastet se ut som ett traditionellt entreprenadföretag som är verksamt som underentreprenör med sitt kunnande och maskinpark där dessa krävs. Men det tar inte många minuter innan det är tydligt att det finns en idé här i bakgrunden som påverkar bolagets kultur. Bland annat finns det nästan lika många tjänste­män som maskinförare i firman.Men vi tar det från början. Det ligger en historia i bakgrunden som antagligen förklarar en hel del. Christian Nielsen är inte ”uppvuxen i en grävmaskin” och hade ingen som helst koppling till branschen som ung. Pappa arbetade med styr- och reglerteknik och mamma var verksam inom vården. Ändå sneglade Christian på maskinerna och tyckte att utbildningen till maskinförare såg både intressant och vettig ut.– Jag var intresserad av lantbruk, det var det som låg bakom maskinintresset. Jag fick min praktikplats på Oscarssons efter skolan, och sedan blev jag anställd 2007 som maskinförare. Vi var cirka tio anställda då.Det hade kunnat fortsätta ungefär så, men det skulle det inte. Oscarssons Mark grundades 2001 och såldes vidare till en lastbilscentral 2012, som drev det med måttlig framgång några år men ville sedan sälja 2014. I bolaget fanns då nio anställda, Christian hade avancerat till platschef det året.Maskinföraren Jarno Taponen är i full fart med att fixa en av de nya lekplatserna på skolan i Trollhättan. Mest nöjd verkar han dock vara med att hytten på nya Kobelcon är så rymlig.– Det var en tid då det heller inte fanns så mycket jobb som låg i order i företaget. Men jag fick frågan om jag var intresserad att ta över i varje fall. Och jag trodde på det och undersökte möjligheterna.Men banker blir sällan imponerade av en 27-årig maskinförare utan imponerande tillgångar som vill köpa ett entre­prenadföretag med maskiner och anställda (som inte går bra). Här behövdes några som kunde tänka sig ett borgens­åtagande innan det kunde bli möjligt. År 2015 hade det blivit möjligt.Efter en rivstart och hårt arbete kunde Christian ”efter en större kontantinsats” tacka borgenärerna för hjälpen och driva bolaget med egna krafter.– Samtidigt hade jag bestämt mig från början att jag inte skulle göra en satsning som ledde till att jag var tvungen att offra hem och familj. Det var aldrig intressant, vill han understryka. Malin Olsson, som är företagets centrum för all tänkbar administration på huvudkontoret i Mellerud var på plats innan Christian tog över. Hon är imponerad:– Vi har ju vuxit väldigt mycket och fort också. Omsättningen i början var 23 miljoner, nu vid senaste bokslutet var det 67 miljoner. Det har därför också blivit nödvändigt att investera i all nödvändig digital teknik när det gäller administrationen. Annars hade det aldrig gått, säger Malin.Det är fika, och alla deltar och roas över att julpyntet fortfarande hänger kvar.Nio anställda har under åren blivit 23. Det som sticker ut märkbart är att Christian Nielsen inte begränsar sin syn på markjobb till att schakta och flytta jord. Av de 23 anställda är ”bara” åtta grävmaskinister. Sex är att betrakta som rena tjänstemän, och resten är i princip yrkesskickliga anläggare med olika specialiteter. Men sex tjänstemän, det brukar ofta betraktas som ett dyrt upplägg… – Det är frihet under ansvar som gäller här. Jag hör ibland den äldre generationen resonera som så att man kan tjäna mer om man gör mer själv. Men vad ska man med mer till om man inte har ett liv, och man har bara ett liv…Det här är inte bara en attityd, det genomsyrar faktiskt hela företaget och påverkar alla medarbetare och deras arbetsmiljö. Oscarssons Mark & Entreprenad jobbar inom ett genomtänkt geografiskt område runt det som kallas Trestad (Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg).– Det är medvetet, jag har alltid sagt att vi inte ska vara längre bort än att alla kan få komma hem efter det att dagens arbete är slut. Kanske är det också därför storstaden Göteborg har fått vänta. Maskinparken i företaget väcker också en del frågor, men på ett helt annat sätt än hos många andra maskinentreprenörer. Men den kräver sin egen analys och vi återkommer till det.– Jag tänker hela tiden, och jag gillar affären. Jag är väl entreprenör helt enkelt. Olika idéer som kittlar och är intressanta. Nu tittar jag och två kompanjoner till exempel på ett projekt där vi har köpt en skogsfastighet på 27 hektar och det är mark som vi ska ta fram underlag och planer för att exploatera. Det kan bli 500 bostäder i ett fint område i Trollhättan. Ja, vi ska inte bygga allt själva alltså, det blir ju ett miljardprojekt… Christian Nielsen är noga med att framhålla att Oscarssons Mark & Entreprenad inte är byggare. Men markbyggare är de helt klart. För sedan en tid tillbaka är det mest totalentreprenader som gäller för bolaget och så kallad partnering. Här grävs inte många meter på löpande räkning och timme. Detta förklarar också satsningen på tjänstemän. De behövs och är nödvändiga när man går från att sälja maskintjänsten till att bli total­entreprenör i större projekt. – Vi är med och projekterar jobben, tar fram ritningar, bygghandlingar gällande landskap och VA. Sedan har vi den kompetens i bolaget som gör att vi kan lösa helheten åt beställaren. Vi har hittills haft en extern konsult som har hjälpt till med att få fram ritningarna till maskinernas grävsystem, men jag överväger faktiskt om vi inte ska ha egen kompetens här också framöver. Det är alltså inte maskintjänster som är erbjudandet, utan ett färdigt projekt, från början till slut. Detta har visat sig vara mycket intressant för de stora bygg­arna som ofta är Oscarssons beställare.I totalentreprenaden ingår även ansvaret för att VA installeras. Oscarssons praktikant Christoffer Blixt tittar och lär.– Det efterfrågas mer och mer. Men det är klart att det bygger på att vi levererar kvalitet. Annars får man inte göra det igen, och jag kan stolt säga att vi har fått mycket gott rykte här i vår region.Och det är nog bara att hålla med. Den här företagaren har på kort tid byggt upp en entreprenadfirma som fått priset Årets företagare i Mellerud, DI:s Gazell två gånger, och varit med på Almis tillväxtliga. Ännu har Christian Nielsen inte kammat hem ME:s Infrastipendium, men varit nominerad ett par gånger.För att kunna plocka in ännu mer i erbjudandet har bolaget nu också fått in kompetens för att ta rivningsjobbet i totalentreprenaderna. – Det är nästa steg nu. För det har vi tidigare tyvärr fått räkna bort. Men nu blir det ändring på det. Nu är det läge att komma tillbaka till maskinparken. Till synes verkar det inte finnas någon ordning. Det är olika storlekar från en rad olika tillverkare, och olika årgångar. Verkar inte finnas en plan vid första anblicken. Men Christian är ingen fantast av maskiner för maskinernas skull. De är verktyg i verksamheten och motivlack och extra dekorlampor lyser klart med sin frånvaro. Det som sticker ut är dock att alla maskiner har ett eget namn – kvinnonamn – på bakrutan. De som går i jobb i Trollhättan heter Marit, Elize och Klara.Oscarssons med Christian Nielsen vid rodret (skopan)kan skryta med att ha blivit Årets företagare i Mellerud.– Det är enklare på för Malin på kontoret att hålla reda på maskinerna på det här viset märkte vi. Har vi flera maskiner med samma modellbeteckning eller onödigt krångliga beteckningar så blir det inte lika lätt att minnas vilken maskin som är vilken, säger Christian, och ler lite, för han inser själv att det är rätt så ovanligt grepp. Det är förarna som själva väljer namn åt sina maskiner. Men här kan finnas risk för växtvärk. Christian funderar ständigt på nya affärer och hur bolaget kan utvecklas både ekonomiskt och tekniskt. Digitaliseringen av bolaget pågår hela tiden och allt onödigt manuellt arbete som tar tid från Malin Olsson på huvudkontoret plockas bort. Hon får istället allt mer jobb med dokumentationer som krävs vid totalentreprenader.– Det svåra nu är att hitta rätt balans, säger Malin. Det har gått fort, Christian började på Oscarssons som praktikant och gått hela vägen under de här åren till vd och ägare. Det har gått spikrakt uppåt. Han har aldrig tvekat, men det som är bra är att han är lugn och aldrig hetsar upp sig i onödan. Vågar tänka nytt och satsa på ny teknik.– Ingen minns en fegis, säger, Christian och skrattar till när han hör Malin.