banner
Produktions- och försörjnings­processer står för hälften av kostnaderna i ett normalt byggprojekt. Med Uppkopplad byggplats hoppas forskarna kunna kapa kostnaderna med hjälp av digital teknik.

Publicerad den: 2017.10.18

Klart koppla upp hela bygget digitalt

Spaning: En byggarbetsplats är komplicerad. Många människor, ett överflöd av teknisk utrustning och byggmaterial av alla upptänkliga sorter. Nu ska forskare bringa reda i oredan.

Låst innehåll

Vinnova satsar minst 20 miljoner kronor för att undersöka hur digitalisering av byggindustrin kan förbättra produktiviteten. Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet samt en stor mängd företag inom bygg- och telekomindustri, kommer att förse byggplatser runt om i Sverige med sensorer så att både människor och maskiner sätts online. Med hjälp av den insamlade informationen ska forskarna räkna ut hur produktionsprocessen kan förbättras.

– Målet för projektet är att få ökad produktivitet och därmed göra det möjligt för de inblandade att tjäna mer pengar, samt med tiden även sänka byggkostnaderna, säger Lars Stehn som är professor i Industriellt och hållbart byggande vid Luleå tekniska universitet och leder förstudieprojektet inför projektet som fått namnet Uppkopplad byggplats.

Lars Stehn ser digitalisering som en möjlighet att öka säkerheten på våra byggen.

Han är dock noga med att påpeka att det finns fler viktiga mål för FoU-projektet. Högst upp på listan står säkerheten. Med hjälp av en utökad digitalisering av byggprocessen menar Lars Stehn att antalet tillbud bör kunna minskas.

Bakgrunden till att staten genom Vinnova väljer att satsa på projekt Uppkopplad byggplats är bland annat att produktiviteten inom byggindustrin bedöms som betydligt lägre än inom annan industri. Lars Stehn konstaterar att det visserligen är så, men att bilden är ganska komplicerad.

– Min åsikt som forskare är att produktiviteten inte är riktigt lika låg som görs gällande. Det beror på att vi inte mäter på samma sätt och lika noga som man gör i andra branscher. Det är dock fullt klart att den är lägre.

En av orsakerna till att produktiviteten är lägre inom byggbranschen kan enligt Lars Stehn vara att byggindustrin är tydligt projektorienterad. Det medför att kunskaper som erhållits inom ett projekt inte alltid förs vidare till nästa liknande projekt.

– Produktivitet handlar om ett effektivt utnyttjande av resurser. Men det är inte inbyggt i det sättet som vi gör affärer att vi alltid för över kunskap om resursutjämning och resursutnyttjande så att nästa projekt blir bättre än det föregående.

– Projektet som sådant blir då ett stort hinder för produktivitetsutveckling.

Lösningen är dock inte så enkel som att sluta arbeta i projekt. Istället anser Lars Stehn att branschen ska lära sig att mäta på ett mer rättvisande sätt så att företagen får tillgång till benchmarking för att öka sin produktivitet.

– Vi vill lära oss att mäta produktiviteten så att vi kan konkurrensutsätta den.

Han tror även att produktiviteten då kan visa sig vara betydligt bättre än den för nuvarande anses vara och poängterar vikten av att tydligt skilja mellan produktivitet och byggkostnad.

– Det är felaktigt att koppla produktivitet till byggkostnader. De hänger naturligtvis ihop men byggkostnaden styrs av mycket andra saker än produktiviteten, till exempel styrs den av marknadspriset.

Ett annat hinder för förbättrad produktivitetsutveckling inom byggbranschen är branschens dåliga digitala mognad.

– Den digitala kunskapen är låg inom byggbranschen. Data används inte fullt ut för till exempel produktivitetsutveckling, verksamhetsutveckling eller effektivisering genom hela ledet.

Lars Stehn menar att det finns mycket att vinna om de individuella datasystem som nu styr till exempel värme, luft och ljus börjar kommunicera med varandra. Målet är att utnyttja data bättre, men ännu har branschen inte sett hur det ska gå till att tjäna pengar på det.

Projekt Uppkopplad byggplats kommer förhoppningsvis att visa på hur data både ska samlas in och användas på ett lönsamt sätt. Ett tiotal byggplatser runt om i Sverige kommer att delta som testbäddar. Människor, verktyg, maskiner och material kommer att förses med sensorer som rapporterar olika typer av information till forskarna.

En digital representation av var material, verktyg och människor befinner sig kommer att kunna kopplas till BIM-modellerna och ge dem ytterligare en dimension.

– Jag ser hur vi då till exempel ska kunna simulera vad som händer på en viss typ av byggarbetsplats om det snöar imorgon, om arbetare är sjuka eller kranen står still.

När projektet väl är avslutat kommer huset, vägen eller bron att fortsätta att rapportera om vad som händer under dess livstid, vilket innebär att eftermarknaden har möjlighet att bli mer proaktiv.

Lars Stehn ser stora ekonomiska fördelar, men återkommer ändå till säkerheten.

– Med en uppkopplad arbetsplats har vi möjlighet att förse människorna med västar som signalerar om fara uppstår. Kanske kan ett arbetsredskap sluta fungera om man befinner sig i fel zon, eller arbetsvästen ge en stöt om ett fordon närmar sig. Målet är att ingen ska omkomma på arbetet.

Uppkopplad byggplats är just nu i sin förberedelsefas. Vinnova fattar beslut om projektet sent i höst och Lars Stehn berättar att han hoppas att anslaget kommer att räcka för ett sex år långt projekt.

– Jag ser att det kommer att ta tid. Samtidigt vet jag också att flera av de IT- och telekomföretag som kommer att delta i projektet redan har tekniken framme för att kunna presentera många nya spännande lösningar. Det handlar om att knyta ihop systemen och hitta nya tillämpningar.

Text: Sofia Barreng illustration: Luleå tekniska universitet

Publicerad den: 2017.10.18

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare