Publicerad den: 2016.10.17

Knytpunkten rivs upp

Arbetsplatsreportaget: Bert Sörman låter rivningsklipparen fatta tag om en bit gammal vägbana. Ett snabbt klipp och ännu några meter av Skeppsbron är borta. Slussen i Stockholm står ännu en gång inför en total omvandling.

Låst innehåll

När nya Slussen står helt klar år 2025 kommer den att vara den femte i ordningen sedan första slussen byggdes i mitten av 1600-talet. Redan på drottning Kristinas tid insåg Stockholms invånare att det nog vore enklare att slussa upp och ner båtar mellan Mälaren och Saltsjön än att staka dem mot strömmen. I Söderström, sundet mellan Stadsholmen, det vi nu kallar Gamla Stan, och Södermalm byggdes en sluss. Söderström hade reglerats.

Intresset är stort för den historiskt unika rivningen.

Intresset är stort för den historiskt unika rivningen.

Mitt emellan strandbankarna sitter nu Bert Sörman i en Liebherr R954C och plockar försiktigt bort bit efter bit av 1900-talets stora sluss- och trafikanläggning, Slussen. Till sällskap har han ytterligare en rivare, en mindre grävare som används för sortering samt en 14-tonnare som går att plocka sönder i bitar och montera ihop igen högt uppe i ett rivningsprojekt. Bert är anställd av rivningsentreprenören Demcom Demolition AB, eller Delete, som de numera tillhör.

ANNONS:

Lars-Olof Dahl startade firman för tjugo år sedan och har nyligen sålt till rivningsjätten Delete Group med verksamhet i Sverige, Finland och Danmark. Rivningsbranschen professionaliseras och får allt större aktörer i samma takt som kraven på branschen ökar.

– Se bara på Norge, de ligger tio år före oss i utvecklingen, menar Lars-Olof Dahl. Där förstod de tidigt att rivning kräver större och mer specialiserade företag numera. Jobben blir allt större och kraven på sortering av rivningsmassorna gör också att större företag lämpar sig bättre.

Vattendimman ligger tät. Stockholmarna ska inte behöva andas in något rivningsdamm.

Vattendimman ligger tät. Stockholmarna ska inte behöva andas in något rivningsdamm.

Lars-Olofs firma gick under de tjugo åren från några få anställda med bas i Örebro till 65 personer och verksamhet i hela Sverige. Han tycker inte att han på något vis drabbats av konjunktursvackan, de stora byggbolagen har alltid projekt på gång och behöver kontinuerligt hjälp med rivningar.

Just nu spakar Lars-Olof en högrivare vid slussenjobbet, och planerar parallellt rivningen av en gasklocka i Göteborg. Men firman är såld och Lars-Olof drar sig snart tillbaka för att se Europas kanaler från egen båt.

Företaget är för tillfället bara ett av cirka tjugofem entreprenadföretag som jobbar med att riva slussen. På Södermalmsidan knackar en grävmaskin från konkurrentföretaget Lotus ner resterna av ett hus och runt omkring cirklar personal med olika firmalogotyper på kläderna. De två största entreprenaderna gick till Skanska Sverige AB vars kontrakt ligger på 1,9 miljarder kronor. Uppdraget innefattar bygge av slussanläggning med kajer samt rivning, grundläggning, pålning och färdigställande av Katarinavägen.

Efter åratal av diskussioner har det slutligen hänt. Rivningen av Stockholms stora knytpunkt Slussen är i full gång.

Efter åratal av diskussioner har det slutligen hänt. Rivningen av Stockholms stora knytpunkt Slussen är i full gång.

Arbetet genomförs i samverkan mellan uppdragsgivaren Stockholms Stad och Skanska där tanken är att båda parter ska lära sig av arbetet och utarbeta en arbetsmodell som kan komma till nytta i framtida byggprojekt.

Vid mitten av sommaren inleddes rivningen av den östra bron över slussen, själva Skeppsbron. Katarinavägen och Saltsjöbanans järnvägsspår revs också i projektets inledningsfas. Det stora runda huset mitt i Slussen, Kolingsborg, är även det redan ett minne blott. I takt med att anläggningen rivs blottas föregående århundradens olika trafiklösningar.

Lars-Olof Dahl ser hur rivningsbranschen blir alltmer komplex och kräver större resurser.

Lars-Olof Dahl ser hur rivningsbranschen blir alltmer komplex och kräver större resurser.

Av Drottning Kristinas sluss finns inga spår kvar, men nere i en motorcykelklubbs före detta lokaler i nuvarande Slussens underjord går att se spår av den sluss som byggdes av Polhem på 1700-talet. Uppe i dagen ligger fortfarande Nils Ericsons sluss från 1800-talet och dagens Karl-Johan-sluss som stod klar 1935.

Karl-Johan-slussen stängde för båttrafik förra hösten. I slussbassängen flyter nu en gammal rysk stridsvagnspråm fylld av stockmattor och rivningsmassor. Slussportarna är borta och ersatta med tillfälliga slussportar. Allt handlar om att hålla Mälaren på plats och se till att dess vatten inte blandas med det salta havsvattnet.

– Mälaren är dricksvattenkälla för två miljoner människor i regionen, berättar Kristina Ahlström som är kommunikatör vid Skanska Sverige AB.

Förutom en uppenbar överbelastning av bil- och busstrafik i knutpunkten Slussen är det även vattenhanteringen som drivit på ombyggnaden.

– Med tanke på att havsytan beräknas stiga måste nivåerna justeras. Det är dessutom bara några år sedan Mälarens nivå var så hög att vi bara var centimeter från att översvämma tunnelbanan vid Gamla stan.

Under hela rivnings- och byggprocessen gäller det att hålla vattennivåerna. Mälarens vatten måste avbördas, släppas ut, via Söderström till Saltsjön i öster. Om flödena bli höga måste eventuellt arbetet avbrytas vid Slussen och de tillfälliga luckorna öppnas för att släppa ut vatten.

När Slussen byggdes om förra gången tog planerarna i ordentligt och planerade för 100000 bilar per dag. När Söderström nu ska få sin nya över- och underfart har dock stadsplanerarna helt vänt på kuttingen. Den nya lösningen är dimensionerad för 30000 bilar, men förhoppningen ligger på endast 20000. I framtiden ska vi åka kollektivt eller cykla.

“I bukten just intill kajkanten ligger en stor pråm som skopa för skopa fylls med svart muddringsmaterial från havsbottnen.”

Istället för att betrakta slussen­området som en stor surrande och aktiv trafikplats har Stockholms Stad istället lanserat en vision där människor ska träffas och umgås. Nya Slussen ska bjuda på sittplatser i sol, parkområden och utrymme för butiker och restauranger i ett stort glashus med fantastisk utsikt över Gamla Stan och glittrande vatten. Biltrafik i öst-västlig riktning, Stadsgårdsleden, ska gå under mark i en tunnel. Bussarna ska samlas i två underjordiska terminaler och en ny bro enbart för fotgängare och cyklister ska förbinda Munkbroleden med Södermalm.

Slussen ska blir mötesplats för människor. Stockholms stads vision för området är att bilarna ska dra sig tillbaka till förmån för kollektivtrafik och cyklar.

Slussen ska blir mötesplats för människor. Stockholms stads vision för området är att bilarna ska dra sig tillbaka till förmån för kollektivtrafik och cyklar.

För dagen är det dock svårt att före­ställa sig den stilrena lösning som planerarna tänkt sig. Buller och damm dominerar platsen. Rivningsdammet hålls nere av vattenkanonen, men trafiken i sig genererar ändå en lätt ridå av grått damm som hägrar över området. Det pågår aktivitet på varje kvadratmeter av området.

I bukten just intill kajkanten ligger en stor pråm som skopa för skopa fylls med svart muddringsmaterial från havsbottnen. Prover tas kontinuerligt på massorna som ser allt annat än aptitliga ut, men Kristina Ahlström berättar att inga värden skiljer sig från det förväntade och att just de här massorna, trots platsens aktiva historia, inte är sämre än några andra i Stockholm.

14-tonnaren är specialutrustad för att kunna plockas i mindre bitar och lyftas på plats uppe i ett rivningshus.

14-tonnaren är specialutrustad för att kunna plockas i mindre bitar och lyftas på plats uppe i ett rivningshus.

De karaktäristiska vägkringlorna är sedan länge borta och trafiken leds nästan dagligen i nya banor för att underlätta rivningsarbetet.

De karaktäristiska vägkringlorna är sedan länge borta och trafiken leds nästan dagligen i nya banor för att underlätta rivningsarbetet.

Mattias Wålling måste sortera en del av trafikmaterialet för hand.

Mattias Wålling måste sortera en del av trafikmaterialet för hand.

Strax bakom muddringsarbetet ligger ytterligare en pråm med en gigantisk kontainer och en rejäl vitblå dykarflagga surrad till en stång. Här jobbar dykare med att lokalisera och plocka upp gamla oanvända gasledningar och ett avloppssystem. Bottnen måste rensas eftersom pålningsarbete ska utföras inför byggandet av de nya brofästena till den nya Skeppsbron.

– Det blir en spännande dag när nya bron kommer, säger Kristina Ahlström. Den färdigbyggda bron transporteras hit på båt och vänds nittio grader innan den läggs på plats på de väntande brofästena.

Modell på den nya Slussens vattentorg och lågbroar.

Modell på den nya Slussens vattentorg och lågbroar.

Dit är det dock ännu långt kvar. Som vid all byggnation på historisk mark är tidsplanen dessutom osäker. I planeringen har redan tagits hänsyn till att arkeologiska grävningar kan komma att krävas, men en osäkerhetsfaktor finns alltid med. Troligen kommer lämningar från Drottning Kristinas 1600-tal att dyka upp. Några större överraskningar räknar dock arkeologerna inte med.

Kontrasterna mellan gammalt och nytt syns hela tiden i området. Nils Ericsons sluss från 1850-talet ligger närmast Gamla Stan. Den har under det senaste seklet varit täckt av ett trägolv och på senare tid har utrymmet under bron rymt ett litet kök med pentry. Samtidigt som rivningsklipparna äter sig bit för bit genom den gamla vägbanan, måste det gamla köket rivas för hand med slägga. Här går det inte ens att köra in med en liten kompaktlastare, trägolvet är helt enkelt inte att lita på.

Gerard O´Riordan håller ett vakande öga på verksamheten. Han är ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet vid Skanska och poängterar att uppdraget har sina utmaningar.

Gerard O'Riordan är ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet vid rivningen av Slussen. Ett komplicerat jobb eftersom allmänheten hela tiden finns bara några meter bort.

Gerard O’Riordan är ansvarig för arbetsmiljö och säkerhet vid rivningen av Slussen. Ett komplicerat jobb eftersom allmänheten hela tiden finns bara några meter bort.

– Vi har bilar som kör bara några meter från rivningsarbetet. Det gäller att inget går snett.

Oavbrutet förändras dessutom förutsättningarna. Allt eftersom rivningsarbetet fortgår dras bilvägar, gång- och cykelbanor om. Trafikanterna har blivit förvarnade om att deras väg till jobbet kan skilja sig kraftigt från en dag till en annan. För de som arbetar med rivningen gäller det samma. Hela tiden måste uppmärksamheten ligga på topp.

Bert Sörman river bara ett par meter från biltrafiken.

Bert Sörman river bara ett par meter från biltrafiken.

Bert Sörman är dock helt lugn.

– Det är ju det som gör jobbet kul, att det är en utmaning. Egentligen är det en ganska enkel uppgift eftersom jag inte behöver riva så högt. Utmaningen är i ställe­t säkerheten.

Bit för bit klippa den gamla bron bort. Den är välbyggd, mängden armering överraskar rivningslaget.

Bit för bit klippa den gamla bron bort. Den är välbyggd, mängden armering överraskar rivningslaget.

Bert berättar hur han absolut inte får använda hammaren och heller inte dra ner material. Han klipper och plockar försiktigt bit för bit, men absolut inte riskera att förskjuta den bit av bron och vägbanan som fortsätter ut mot trafikanterna.

En sak är han riktigt glad över.

– Allt är otroligt välbyggt. De visste vad de gjorde när de byggde förr i tiden. Det är visserligen enormt mycket mer armeringsjärn än vi hade förväntat oss, men det bjuder inte på några större överraskningar och inga problem att riva.

Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Text: Sofia Barreng Foto: Ryno Quantz

Publicerad den: 2016.10.17

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare



Do NOT follow this link or you will be banned from the site!