Branden hotade att ta hela Sandsbro skola. Patrik Rosberg och hans grävmaskin hjälpte till att begränsa skadorna.

Publicerad den: 2018.2.15

”Lågorna var bara några meter bort.”

Jag och min maskin: Patrik Rosberg tvekade inte när hans gamla skola stod i brand. – Jag erbjöd mig att hämta grävmaskinen och hjälpa till. Det tog hela natten, men vi lyckades begränsa skadorna.

Låst innehåll

Kvällen när elden tog fart i Sandsbro skola strax utanför Växjö förra årsskiftet satt Patrik Rosberg i tv-soffan tillsammans med sin fru Ann. På gatan utanför ljöd sirén efter sirén.

Hur kom det sig att du reagerade på utryckningen?
– Det var en ren slump. Vår son ringde och undrade om han och en kompis kunde få skjuts hem från stan. Kompisen bor i Sandsbro och när jag körde ut dit med honom såg vi branden.

– Räddningstjänsten hade svårt att få fram vatten, men jag hade varit med om att laga en VA-läcka ett kvarter bort och visste att den brandposten fungerade. När jag berättade det för räddningstjänsten började vi prata och jag frågade om jag skulle hämta min grävmaskin.
– Hur snabbt kan du vara här svarade de i korus.

Du tvekade inte?
– Nej, det gjorde jag inte. Jag tycker att det är obehagligt när folk vänder ryggen till. Det blir inget trevligt samhälle om alla har skygglappar.

Vad gjorde du med grävaren?
– Vi bestämde gemensamt att jag skulle öppna en sorts brandgata för att begränsa branden. Jag rev och krossade i ungefär tio minuter, sedan backade jag undan och lät räddningstjänsten spola vatten innan jag körde fram igen.

– Först var det svårt att ställa om från hur jag brukar arbeta. Jag var för försiktig. Sen förstod jag att det var bara att snabbt slå sönder så mycket som möjligt för att räddningspersonalen skulle kunna komma åt branden.

Vad var det svåraste?
– Att jag inte såg så bra. Som maskinist är det mitt ansvar att akta folk omkring maskinen. Nu hade jag brandmän runt hjulen på maskinen. En såg jag i kameran, men på andra sidan har jag ingen kamera. Dessutom var luften tjock av rök.

Var du inte rädd för egen del?
– Nej, de tog väldigt bra hand om mig. Eftersom jag var civilist var de mycket noga med att hela tiden kolla hur jag hade det. Arbetet tog hela natten och de såg till att jag fick vila och fika.

Du körde nära lågorna, hur skyddade ni maskinen?
– Lågorna var bara några meter bort, men räddningstjänsten spolade hela tiden vatten över hela maskinen. Jag hade tiltrotatorn på och jag bad dem särskilt att hålla alla kopplingar och hydraulslangar kalla.

Blev det några skador?
Jag fick en spik i ett däck och behövde byta luftfilter till motor och kupé efteråt, annars ingenting. Jag hade en service bokad bara några veckor efter branden och bad verkstaden att göra en noggrann koll, men det fanns inga andra skador. Inte ens på lacken.

Hur känns det nu, ett år efteråt?
– Jag är glad att jag gjorde det. Jag gick i Sandsbro skola i fyran till sexan och har såklart känslor för min gamla skola. Självklart skulle jag göra samma sak igen.

Text och foto: Sofia Barreng

Publicerad den: 2018.2.15

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare