Låt intuitionen styra skopan

Tänk dig att skopan verkligen blir din förlängda hand. Att de rörelser du utför med händerna kopieras i minsta detalj av bom och skopa. Snart kan det bli verklighet.Teknikutvecklingen tar ofta rejäla kliv framåt när nya uppfinningar görs. Transistorns debut öppnade dörrarna för helt nya tekniska lösningar. Ett annat exempel är de senaste årens uppsjö av små, tåliga och billiga sensorer. En kombination av dessa två, elektronik och sensorer, utgör grunden för ett nytt system som låter grävmaskinisten styra sin skopa på ett mycket mer intuitivt sätt än föregångaren. Bakom systemet ligger systerföretagen SVAB och Steelwrist, som patenterat och namnat det Tooltip Control.– Tankarna på ett skapa ett nytt system kom till SVAB:s grundare Kent Bengtsson redan för femton år sedan. Han tyckte att den som kör en grävmaskin inte ska behöva lära sig vilka axlar redskapet har och själv processa om dem till ett grävmönster. De borde bli mer intuitivt, berättar Fredrik Eriksson som är vd för SVAB.En maskin försedd med tiltrotator kan ha upp till sex olika sätt att röra sig, eller som det heter på teknikspråk: axlar. Att dessa idag styrs av föraren på ett sätt som grundar sig i hur de utförs, det vill säga vilka cylindrar som behövs för att göra rörelsen, skapar enligt Kent Bengtsson onödigt besvär för föraren. Han tog sin idé vidare till Stefan Stockhaus och Markus Nilsson på Steelwrist, som själva funderat på saken. Tillsammans började de spåna och kom fram till att det var mest effektivt att även i fortsättningen använda båda händerna och man landade i en lösning där rörelsen delas upp mellan två joystickar. 2015 satt ett patent på plats för att skydda idéerna.Med det nya systemet används vänster hand för att positionera skopan i rymden. Skjuts handen fram eller bakåt flyttas skopan framåt eller bakåt. Det samma gäller för rörelse åt höger eller vänster. Om spaken dras uppåt höjs skopan och om den vrids snurrar maskinen. Vänster hand styr själva skopan. Genom att föra handen bakåt och framåt öppnas och stängs skopan, åt sidorna tiltas den, lyft eller sänkt hand öppnar respektive stänger en grip och en vridning aktiverar rotorn.En helt ny joystick gör grävandet intuitivt. Med det nya systemet är förarens ögon referenspunkt och fokus ligger på skopskäret.– Allt ska skötas med så naturliga handledsrörelser som möjligt. Högerhanden rör sig som om den håller i ett stående handtag fastsvetsat i överkant på skopan.Det är alltså skopskärets rörelse som står i fokus och en liknande teknik är redan i användning inom skogsbruket. Där introducerade John Deere för snart tio år sedan så kallad kranspetsstyrning för skotare där föraren fokuserar på att styra gripen istället för kranens separata enheter till en samordnad rörelse.– Precis som för kranspetsstyrning jobbar vi med föraren och dennes ögon som referenspunkt. Detta innebär att det nya systemet skiljer sig från existerande förarstödssystem som använder sig av en referenspunkt hämtad från en 3D-modell, säger Fredrik Eriksson.– Här är det också fortfarande föraren som styr, vilket innebär att systemet går utmärkt att använda även på jobb där det inte skapats några 3D-modeller. Naturligtvis går det utmärkt att även arbeta i grävsystem och till exempel begränsa rörelseutrymmet utifrån 3D-modellen.Tooltip Control premiärvisades i en prototyp vid Maskinexpo 2019 och nu pågår arbetet med att färdigställa produkten.– Det återstår fortfarande att göra mer omfattande tester, att kvalitetstesta och göra säkerhetskontroller, berättar Fredrik Eriksson och tillägger att arbetet med testpiloter har visat på en något överraskande egenskap hos systemet.– Det visar sig att flera maskinister tycker att systemet är till bra hjälp vid svårare moment som till exempel planeringsarbete. Vid enklare moment, som ren grävning, är det istället flera som menar att det traditionella systemet är bättre. Därför kan det vara en fördel att lätt kunna alternera mellan de två lösningarna och låta föraren bestämma vid varje enskild arbetsuppgift.Att systemet gör det enklare att lära sig gräva är Fredrik Eriksson helt säker på och han hänvisar till forskningsinstitutet Skogforsks studier av arbete med kranspetsstyrning. De fann att föraren gör färre misstag, har en snabbare inlärningskurva och dessutom är mindre utsatt för kognitiv stress.– Även en erfaren förare är ju trött i skallen efter en arbetsdag, vi hoppas att det nya systemet ska minska detta. Att lansera en helt ny produkt på marknaden kan dock vara knepigt. Ett av hindren är nog den så kallade qwerty-effekten som syftar på att en nu använd teknik kan vara så etablerad att det känns för jobbigt att gå över till en ny, även om den nya är mycket bättre. Uttrycket grundar sig i dagens tangentbord som en gång i tiden utformades för att de mest använda bokstäverna skulle placeras en bit ifrån varandra så att typerna och deras stänger inte skulle haka i varandra. Idag sitter ingen vid klassiska skrivmaskiner och att bokstäverna qwerty ska ligga i rad är inte längre nödvändigt.Detsamma gäller de klassiska grävhandtagen som utformats för att passa ventiler och cylindrar. Är det möjligt att bryta upp och gå en ny väg?– Jag tror det. Men det gäller nog att göra det genom att påverka marknaden, vi har ju gjort det förut med tiltrotatorn, avslutar Fredrik Eriksson.