JVAB jobbar med livsmedel, det är så man tänker. ArbetEKONOMIschefen Henrik van der Heijden, plats-chefen HREPORenrik HolmgrTAen och GET JVAB:s vd Fredric Kastevik tar jobbet på extremt stort allvar.

Publicerad den: 2019.8.14

Livsviktiga maskinentreprenörer

Reportage: Mångmiljardbelopp måste investeras i landets VA-nät. Rören läcker. Uppskattningsvis 25 procent rinner ut till ingen nytta, och allt oftare leder regn till översvämningar. ”Det är nog ännu värre”, säger VA-experten Henrik Holmgren på JVAB.

Låst innehåll

Företag som specialiserar sig på VA-jobb kan lugnt konstatera att behovet av deras tjänster kommer att hålla i sig länge. Beräkningar visar att företagen har jobb med dagens nät i 260 år framåt om vi fortsätter i samma takt som i dag. Problemet är bara att allt fler experter inser att investeringstakten är på tok för låg. Kanske så låg att vi lever riskabelt. Vatten är trots allt livsmedel och borde rent logiskt prioriteras fram-för annan infrastruktur som väg och järnväg. Saken är bara den att den här infrastrukturen inte syns, och är svår för politikerna att vinna röster på. Vem vinner val på att höja VA-taxan?

Svenskt Vatten redovisade en studie som uppskattade investeringsbehovet i VA-nätet för 2017 till 22 miljarder kronor. Det kan jämföras med Förbifart Stockholm som lär gå loss på drygt 30 miljarder och stå klart om sju år.

ANNONS:

Jonas Anderssen och Jan Kjerstad är vana ”VA-filosofer” Jobbet tar år att lära sig och chefen betraktar dem lite som ”VA-nördar”.

Företaget JVAB, som står för Järfälla VA- & Byggentreprenad, har under åren byggd upp en gedigen kompetens för VA-arbeten. Sedan 1994 har bolaget en helt egen enhet som endast specialiserar sig på VA-jobb. Det är inga jobb för vem som helst, det här.

– Det är viktigt att man ser helheten och det är ju nödvändigt att man förstår att det här är livsmedel vi arbetar med. Det vi gör här ska hålla i 100 till 150 år och inget får gå fel. Har man inte den här förståelsen och kompetensen så riskerar man ju faktiskt att göra stor skada, hundratusentals kan bli utan vatten, sjukhus och annat känsligt skadas. Man måste veta vad man gör, säger Edmund van der Heijden, som är arbetschef för JVAB:s VA-enhet.

– Det gäller faktiskt hela vägen från arbetsplatsens ledning till maskinförare och anläggare. Man måste vara lite nördig när det gäller det här arbetet, och maskinförare i de här jobben måste vara väldigt duktiga, annars blir det svårt. Ibland är det dessutom väldigt trångt, inne i stan och så, säger Henrik Holmgren som är platschef för ett aktuellt VA-jobb som JVAB arbetar med just nu.

JVAB har en filosofi om att förmedla ut till medarbetarna att de ska se på jobbens funktion och syfte. För här riskerar små misstag leda till föroreningar eller samhällskritiska driftstopp om man inte är kompetent och vaken. På den aktuella arbetsplatsen där JVAB är verksamma just nu (av säkerhetsskäl kan vi inte säga var) går arbetet väldigt metodiskt till väga. Det här är inte jobb där det går att stressa, skrika och gapa och försöka hitta genvägar.

Jobbets startpunkt precis vid vattentornet. Absolut ingenting får gå fel här.

– Här har vi en totalentreprenad, och inför en upphandling av ett sånt här jobb så ingår det en rad krav från beställaren. Riskhantering, och redovisning om att vi kan och kommer att uppfylla alla skallkrav, lagkrav och har den kompetens och erfarenhet som är ett måste. Referensprojekt ska finnas och det här är jobb som inte vem som helst kan lägga bud på, säger Fredric Kastevik som är delägare och vd för JVAB.

Få branscher är att betrakta som en framtidsbransch i så hög grad som just VA. Tillgång till rent vatten är helt avgörande för människans överlevnad ochmer VA för pengarna. Marginalerna är inte jättestora i de här jobben, men de är relativt stabila i både hög- och lågkonjunktur, säger Fredric Kastevik.

– Det är och ska finnas öppningar för kreativitet, tillägger Henrik Holmgren som precis har suttit i ett längre möte där man bestämde sig för att tänka om helt för att lösa uppgiften. Nu börjar man lägga rör i en helt annan ände än man först tänkt sig.

Men det finns en hel del problem att hantera om vi tittar på hela riket. Kommunernas ekonomiska resurser och investeringsvilja, till exempel. Så länge kommuninvånarna har tillgång till vat-ten och det kommer rent livsmedel i kranen kan det vara en pedagogisk svår uppgift att förklara varför VA-taxan mås-te höjas och stora investeringar göras.

Bristen på finansieringsalternativ för upprustningen av VA-nätet lämnar kommuner som ensamt ansvariga, vilket många av dem inte kan leva upp till, även om det finns några privata aktörer som visat intresse för att medfinansiera.

Fredric Kastevik tycker att kommunerna skulle kunna bli bättre på att se längre fram i tiden och redovisa vilka be-hov som kommer upp, några år framåt. Det hade underlättat och egentligen borde det gå.

– Jag lyssnar av ganska ofta, men det är svårt att få information om investeringsbehoven förutom det som ligger ute som jobb just nu. Kunde vi planera mer långsiktigt så är jag ganska säker på att det skulle bli bättre både för oss och beställarna, säger han.

kompetens ända ner till underentreprenör och maskinförare. Vissa har JVAB jobbat med i tio år nu, och man vill inte gärna tappa kompetent folk i den här branschen.

– Det kanske gäller alla, men jag tyck-er VA är speciellt när det gäller vikten av att hålla kvalitet. Kvalitet är väldigt centralt i den här branschen där man ska bygga upp långsiktiga relationer med kunderna. Beställarna måste veta att vi står för en viss standard, och därefter är det i och för sig också en prisfråga, säger Edmund van der Heijden.
Platschefen Henrik Holmgren menar på fullaste allvar att man inte kan jobbet, eller blir bra på VA på mindre än tio år. Det är inte ett vanligt anläggningsjobb, helt enkelt.

– För mig tog det i varje fall tio år. Det är speciellt det här, säger han och lyfter upp en enorm pärm som det står SVAMA på (Allmänna bestämmelser och anvisningar Stockholm Vatten och Avfall). En 500 sidor tjock handbok, som man bör ha hyfsat koll på utan att behöva bläddra efter varje sak.

Jobben är dessutom extremt varierande. En renovering av VA i Gamla stan där det är trångt och röret som ska bytas är från 1880 har helt andra utmaningar än att lägga nytt VA för ett nytt bostads-område på en ny tomt i förorten.

– Jag skulle vilja säga att det är en blandning mellan väldigt svårt och roligt samtidigt. Och den där känslan att man har fått vara med att dra fram något så viktigt som rent vatten till människor, det gör mig stolt och det tycker jag är häftigt, säger Henrik Holmgren.

Text: Micael Appelgren Foto: Ryno Quantz

Publicerad den: 2019.8.14

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare