Maskinlistan ifrågasätts – systemet ska ses över

Systemet för klassning av entreprenadmaskiner behöver ses över. Det anser T-schakt i Örebro som på grund av vad man menar är brister i systemet nu tvingas betala tillbaka över en och en halv miljon till kommunen.–Systemet fyller ingen funktion som det är utformat idag. Tillhandahåller man ett sådant här system måste det vara tillförlitligt för oss som använder det, säger T-schakts vd Mikael Arman. Klassningssystemet för anläggningsmaskiner är utformat av Maskinleverantörerna, i samarbete med Maskinentreprenörerna och Sveriges Byggindustrier. Tanken med klassningen är att underlätta för beställare att jämföra och välja rätt maskin till en specifik arbetsuppgift. Systemet utgår från maskinens vikt eller lastförmåga och räknas utifrån grundmaskinen utan förare. Beroende på storlek och typ av maskin räknas ibland redskapsfäste, tiltrotator och skopa in. Exakta regler för varje klass framgår i de klassningsregler som finns på Maskinleverantörernas hemsida. Maskinlistan har funnits i mer än 30 år och används framförallt som underlag i kommunala upphandlingar. – Vi utgår från de här klassningarna när vi räknar på kommunala upphandlingar och har fasta priser för våra maskiner i varje klass. Tanken med systemet är bra, men det måste bli tydligare med vad som gäller och man måste kunna gå tillbaka och se om och när det har gjorts revideringar, säger Jacob Leijonhufvud, T-schakt.T-schakt har funnits i över 50 år och förfogar över 250-300 maskiner.T-schakt är en maskinförmedling i Örebro som har funnits sedan 1965. Via ett femtiotal delägare förfogar man över 250–300 maskiner i Örebro län.Företaget jobbar både mot privatpersoner men också som underentreprenör till stora byggbolag och en hel del åt bland annat Örebro kommun.Det är när det gäller de kommunala maskinuppdragen som det uppdagats att T-schakt har överfakturerat kommunen med ungefär 1,6 miljoner kronor. Det handlar om två bandgrävare som har fakturerats utifrån en högre klass i maskinlistan än vad de idag tillhör.– Det vi har fått förklarat för oss är att man ändrade i klassningen i samband med att det kom en ny modell som skulle in i samma maskinklass. Då nedgraderades vår maskin en klass, men detta var inget som vi fick information om, förklarar Mikael Arman.Det gjorde att T-schakt fakturerade enligt den då gällande högre klassen som maskinen från början tillhörde.När en granskning av fakturorna gjordes i efterhand har man stämt av mot nuvarande maskinlista – och därmed funnit att T-schakt överfakturerat med ungefär 100 kronor i timmen.– Problemet ligger i att vi inte kan gå tillbaka i systemet och se när revideringar är gjorda, det går alltså inte att bevisa när och under hur länge maskinen legat i den högre klassen och när den flyttades ner, säger Mikael Arman.Därför blir nu företaget tvunget att återbetala pengarna till Örebro kommun. – Vi anser att det måste finns ett bättre system där man skickar ut information så fort man gjort ändringar i systemet. Vi kan inte varje dag gå in och kontrollera klassningen för varje enskild maskin som vi fakturerar, säger Mikael Arman. Maskinerna i fråga som överfakturerats är två bandgrävare, Volvo EC250E, som enligt T-schakt från början tillhört maskinklass 211327, vilket också är den klass som man fakturerat efter. Vid en sökning i maskinlistan idag framgår att maskinen tillhör klass 211326 – korrekt enligt klassningsreglerna som säger att i denna klass ska maskiner mellan 24,7-28,0 ton finnas. Volvo EC250EL väger 26,3 ton. De första två siffrorna i kombinationen 211326 anger att maskinen är en grävmaskin. Mittensiffrorna säger i det här fallet att det är en bandgrävare och de sista två siffrorna talar om vilken klass maskinen tillhör.Jacob Leijonhufvud på T-Schakt tycker att tanken med klassningen är bra, men att systemet måste bli mer tillförlitligtDet är varje enskild maskinleverantör som ansvarar för att klassa in sina maskiner i systemet. Leverantörerna går själva in och lägger in informationen i systemet. Det görs dock ingen validering från centralt håll av de uppgifter som läggs in – ansvaret bär leverantörerna själva för att rätt uppgifter kommer in i systemet och regelverket är långt ifrån glasklart. Tidningen Maskinentreprenören har funnit att ett flertal maskiner som är inlagda i systemet saknar relevanta uppgifter, bland annat om vikt – vilket är det som ligger till grund för klassningen– eller har klassats in i fel klass. Vi har tittat på en handfull av de vanligaste bandgrävarna mellan 23-28 ton och funnit att åtminstone två av maskinerna är klassade högre än de borde utifrån maskinens vikt. Det gäller bland annat Liebherr R926 som enligt uppgifterna i systemet väger 26 ton men är klassad i klassen 211327 för maskiner 28,1-33 ton. Den andra maskinen som vi funnit felaktig är Cat 326, där viktuppgifter i systemet saknas men där arbetsvikt enligt tillverkarens egna uppgifter är 25,9 ton. Även denna är klassad som 211327, alltså en klass högre än den borde baserat på arbetsvikten. Liknande fall finns även bland hjulgrävarna, men där är det tvärtom en tyngre maskin i en lägre klass. Det gäller den 24,2 ton tunga Liebherr A924-1047 klassad i klassen 212417 – en klass för maskiner mellan 17,1-20,0 ton enligt klassningsreglerna. Maskiner över 23 ton ska klassas som 212419, alltså hela två klasser högre!Lennart Wallin, avtalscontroller på Örebro kommun, vars jobb är att kontrollera att kommunen får det man har beställt, är även han kritisk till maskinklassningssystemet som det är uppbyggt idag. – Grundtanken med listan är bra för oss när vi ska beställa och jämföra olika maskintjänster, men det skulle behöva vägas in många fler parametrar som gör att vi kan göra ett mer aktivt val. Jag skulle önska ett system där man skapar ett index för varje maskin, som är baserat på olika parametrar som bränsleförbrukning, vikt och olika miljökrav. Då kan jag väga de olika parametrarna själv och komma fram till vilket som är det bästa valet, säger Lennart Wallin. Han har varit engagerad i ärendet med T-schakt och jobbar för att lösa situationen på bästa sätt.– Det vi får ut av listan idag är egentligen inte speciellt mycket mer än vikten på maskinen och det tycker jag ganska ointressant. Det vi som beställare vill veta är till största delen var vi får ut mest för pengarna och det säger inte den här listan anser jag, fortsätter han.Han menar att ansvariga för maskinlistan behöver ta ett omtag och göra ett system som fyller sitt syfte och funktion, som är lätt att förstå och använda från båda beställarens och entreprenörernas sida – och som dessutom är kvalitetssäkrat.Mikael Arman på T-Schakt anser att leverantörerna måste rapportera i fall de gör förändringar i maskinlistan.– Som jag har förstått så är det idag upp till varje tillverkare att själv lägga in sin maskin i systemet, vilket tar bort en stor del av trovärdigheten. Att man dessutom kan ändra i systemet utan att informera eller göra det synligt för användarna gör att man tappar ännu mer trovärdighet, säger Lennart Wallin.För att undvika att hamna i en liknande situation igen kommer Örebro kommun att granska varje maskin mer noggrant och vara ännu mer tydliga med vad som gäller.– Tar inte Maskinleverantörerna tag i det här nu så tycker jag att listan lite grann har spelat ut sin roll, tillägger han. Maskinleverantörerna uppger för Maskinentreprenören att man tar frågan på största allvar och har inlett diskussioner kring hur man ska arbeta med maskinlistan framöver. Tillsammans med samarbetspartners kommer Maskinleverantörerna att se över rutinerna för klassningslistan, enligt organisationens ordförande Christer Söderberg.– Vi tar det här på allvar och ska sätta oss ner och diskutera de rutiner vi har och var vi behöver göra förändringar, säger Christer Söderberg.Han trycker hårt på att regelverket måste vara tydligt och att det inte ska få finnas några tveksamheter när det gäller hur en maskin ska klassas in. Hur man ska göra när det gäller revideringar i systemet är en fråga som ska tas upp i organisationen.– Det måste vi utarbeta rutiner för och exakt hur vi ska tänka där är en fråga vi får återkomma till i framtiden men jag tänker att vi behöver ha vissa fasta tidpunkter för när man kan ändra i systemet och att det tydligt framgår för alla när dessa datum är, fortsätter han. Grundbultarna i regelverket är desammaän idag som när systemet infördes för över 30 år sedan och det finns anledning att se över dessa och anpassa dem efter hur marknaden ser ut numera, menar Christer Söderberg.– Absolut. Till exempel kan jag tycka att kortrumpade maskiner skulle behöva ha en helt egen kategori och inte blandas med de konventionella. Det gör det inte rättvist att klumpa ihop dessa. Elektriska maskiner är ett annat exempel som inte går att jämföra med vanliga dieseldrivna maskiner i samma storlek, säger han.– En del av syftet med klassningslistan är att skapa ordning och reda på marknaden och där faller ett stort ansvar på oss att det regelverk som finns för de olika klasserna är riktigt, tydligt och följs, fortsätter han.Han känner inte till några tidigare klagomål på klasslistan, men säger att situationen med T-schakt har gjort att frågan aktualiserats inom organisationen och att man under den närmaste tiden kommer diskutera hur man ska hantera detta framöver och ber att få återkomma med mer konkreta detaljer så snart som möjligt.