Skötsel och underhåll av vår infrastruktur ska bli miljövänligare. Nytt system mäter bränsleförbrukning och räknar fram koldioxidutsläpp.

Publicerad den: 2021.2.16

Mätsystem avslöjar både utsläpp och ekonomi

Spaning: Miljöbelastningen från skötseln av vår infrastruktur ska minska. Trafikverket driver därför projekt för att följa upp och minska utsläppen från de fordon som ansvarar för skötseln.

Låst innehåll

Uppmätta data över hur mycket koldioxid som skötseln av våra vägar ger upphov till saknas. Trafikverket driver därför projektet Energiledningssystem för anläggningar, förkortat ELSA. Projektet har som syfte att undersöka hur mycket energi som omsätts i samband med skötseln av vår infrastruktur; vägar, järnvägar med mera. ELSA:s projektledare Martin Stridh, miljöexpert på Trafikverket, framhåller att verket redan nu gör klimatkalkyler i alla projekt, men att det skulle vara väldigt bra att få fram verkliga data som bygger på den faktiska förbrukningen. Trafikverket och våra tre största städer ställer idag kravet att minst 20 procent av den samlade energianvändningen i de entreprenader som upphandlas ska bestå av el från förnybara källor eller hållbara biodrivmedel, rena eller som inblandning. Riktigt vilka mängder fossil koldioxid som faktiskt släpps ut är dock alltså ännu oklart. Som ett delprojekt inom ELSA har Svevia därför i samarbete med Uppsalabaserade mjukvaruföretaget BM System tagit sig an uppgiften att samla in data över hur stora utsläpp av koldioxid som skötsel av infrastruktur medför.

– Vi har delat in arbetet i två faser, berättar Mats Wärme som är affärsutvecklare och projektledare vid BM System.

ANNONS:

– Till en början valde vi att använda ett beräkningsunderlag baserat på schablonvärden. Svevia har omfattande kunskap om bränsleåtgång vid olika arbetsuppgifter och användande av olika fordon och vi började med att titta på dem. Det handlar om att koppla volymer och bränsle till olika aktiviteter. Mats Wärme förklarar att valet att skapa en beräkningsmodul baserad på just schablonvärden grundar sig i hur branschen ser ut idag.

– Det var en medveten strategi för att kunna stödja samtliga fordonstyper, det är inte realistiskt att utgå från att samtliga fordon är uppkopplade ännu på några år. Ett bekymmer har dock varit att få rättvisande värden, Svevias beräkningar var omfattande, men det visade sig att uppgifterna om emissionerna från olika bränsletyper skiljde sig mellan tillverkare. Gruppen valde därför att genomgående använda sig av Trafikverkets emissionslistor för att få jämförbara siffror. Under vår och sommar i fjol användes den nya programmodulen i ett driftområde söder om Stockholm och försöket föll väl ut. Förarna fick själva ange i fordonsappen vilken bränsletyp som användes. Körsträcka och arbetsuppgift loggas via fordonsappen sen tidigare i BM RoadService. Körningarna utvärderades sedan på platskontoret. I fas två har möjlighet till automatisering undersökts.

– Vi har valt att hämta fordonsdata via fordonets API, berättar Mats Wärme. API är programvara som fungerar som en form av tolk när olika program ska tala med varandra. I det här fallet gör API:erna det möjligt för externa parter att hämta information som samlas in och lagras av fordonstillverkaren, till exempel uppgifter om bränsleförbrukning.

– Vi kunde ha valt att sätta egen hårdvara i fordonen, men med tanke på den höga omsättningen av fordon i den här branschen var det mindre lämpligt. Den typ av data som vi efterfrågade är dessutom redan insamlad eftersom den ingår som en del av tillverkarnas service gentemot fordonsägarna. Försöken föll väl ut och BM System har nu en färdigställd modul som kan läggas till deras ledningssystem Road Service System. Med hjälp av modulen, som fått namnet BM CO2 Monitor, skapas rapporter över bränsleåtgång, typ av bränsle och andel konventionella respektive hållbara bränslen. Rapporten är utformad för att tillgodose Trafikverkets krav, men modulen ger även en mer komplett rapport där till exempel typ av körning och körsträckor finns med. I dag använder enligt Mats Wärme 80 procent av de entreprenörer som arbetar i kontrakt med Trafikverket BM Systems ledningssystem, vilket innebär att en stor mängd data samlas in och att schablonvärdena därmed ständigt förbättras. Detta innebär i sin tur att de körningar som görs med fordon utan automatiserad datainsamling kommer att få allt mer korrekta uppgifter om bränsleåtgång. Att det är kostnader förknippade med både övergången till alternativa bränslen och den nödvändiga datarapporteringen är Mats Wärme väl medveten om. Han jämför med kraven på renare motorer och menar att det nog behövs både piska och morötter från samhället för att genomdriva förändringarna. Det finns dock dolda morötter i det omfattande insamlandet av data. Med hjälp av automatiserade datainsamlingar ökar kunskapen inte bara om miljökonsekvenserna av olika körningar utan även om de ekonomiska konsekvenserna.

– Om man jobbar aktivt med detta är det ju ett sätt att mäta om man uppnår resultat inte bara miljömässigt utan även ekonomiskt, poängterar han och nämner ruttoptimering som ett av de mest intressanta sätten att förbättra det ekonomiska utfallet av olika insatser. – Jag tror kanske att det med tiden också kan bli möjligt att utvärdera hur olika produktionsmetoder mäter sig mot varandra. Är det till exempel bäst att köra flera gånger med en liten maskin eller använda en dyrare, större maskin och köra färre gånger? Snart kanske vi kan svara på det.

Taggar: ,

Text: Sofia Barreng Foto: BM System och Shutterstock

Publicerad den: 2021.2.16

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare



Do NOT follow this link or you will be banned from the site!