Muddrad på kontraktspengar

Sveriges största mudderverk P10 står sedan ett år tillbaka i hamn i Gävle. De fåtaliga kontrakten går numera till stor del till internationella bolag med större omsättning och ibland mindre muddringserfarenhet. Anledningen enligt P10:s ägare är vansinniga upphandlingskrav.Håkan Larsson är förbannad. Efter att ha jobbat med vattennära gräventreprenad sedan 70-talet, och dessutom steg för steg byggt Sveriges största mudderverk, den imponerande och 550 ton tunga bjässen P10 med en grävare på 725 hästar, är han och kol-legan Birger Gulle nu utestängda från ett flertal stora kontrakt på området.– Till exempel Transportstyrelsen har ju låst fast de flesta av sina uppdrag åt de stora mudderföretagen som Skanska Dredging och Boskalis, säger Larsson när vi träffas över starkt kaffe och ett rejält Delicatosortiment ombord på P10:an.Bakgrunden är, menar Larsson och Gulle, framför allt att flera av de stora kontraktsansvariga konsultbyråerna i landet numera försöker överträffa varandra i att skriva så krävande och exkluderande upphandlingsunderlag som möjligt.Den mångårige mudderentreprenören har som det anstår män till sjöss ett mustigt språkbruk, och han skräder inte orden när han lägger ut texten om dagens upphandlingsprocesser.Dyrt att ligga i hamn. 250 000 kronor i månaden – personal inräknat.– Det är för jävligt hela skiten. Ska ett jobb göras för 20 miljoner kräver de att man har gjort liknande jobb för 50 miljo-ner, och omsättningskraven är hutlösa. De som skriver underlagen trissar var-andra – om den ena skriver 60 miljoner skriver den andra 80, ryter Larsson.I denna situation drar vanligen Håkan Larssons företag Hakan Dredging Company AB det kortaste strået. För även om företaget funnits i sin nuva-rande form sedan 1998, och Håkan och Birger själva arbetat med muddrings-entreprenad i flera årtionden dessförinnan, är deras firma en liten spelare i sammanhanget: knappt fem miljoner i omsättning förra året, och med sammanlagt endast fyra anställda.Birger Gulle har jobbat med muddring sedan 70-talet.– Vi är det enda fristående mudderverket idag utanför de större spelarna. Men det finns ju en plats för oss här i Sverige, säger Håkans kollega Birger Gulle.Det har förvisso varit bistra tider även tidigare, men det nuvarande stilleståndet är ett av de längsta. Varje månad kostar hamnhyra, personal, underhåll och annat hela 250 000 kronor för företaget, vilket gör de långa uppehållen rejält kännbara. Men mellan de tuffa perioderna har det också funnits sötebrödsdagar, med mer jobb än vad teamet kunnat ta.Själva resan mot Sveriges idag största mudderverk började annars för Håkans del med gräventreprenad på land, något som sakta men säkert gav alltför låga marginaler.– Jag hade hållit på med det där hela livet, sedan 1977, och hur man än gjorde gick det inte att få någon ekonomi i det. Och det kom in nya killar hela tiden, säger han.Larssons parhäst Birger Gulle kom å sin sida in på muddringsområdet som nyfiken mekaniker:– Jag fick reda på att det fanns intressanta grejer att hålla på med kring sjörestaurering, och då använde man sugmudderverk för att ta hand om lösa eller ”smittade” material, berättar Birger Gulle, som jobbat med muddring sedan 70-talet.70 tons brytkraft.År 2000 träffades de båda för första gången, och har sedan dess hängt ihop, konstruerat och byggt mudderverk. Det första verket de skapade – ”Big Bertha” – var konstruerat kring en äldre 115-tons Demag som Larsson hade med sig från det tidigare företaget. Projektet gav mersmak, och efter ett tiotal år låste duon in sig i verkstaden igen, nu för att bygga det jätteverk vi nu befinner oss på.Och dagens P10 är onekligen imponerande, med väldiga 24 meter långa stöd-ben, trippla elverk, eget pentry, färsk-vattentank, dusch och toaletter – och plats för tre personer att sova ombord. Dessutom finns en generöst utrustad verkstadscontainer ombord, liksom en servicekran och en egen liten lotsbåt.En stor konkurrensfördel är själva konstruktionen av grävmaskinen med tillhörande skopa. Där andra maskiner som används för muddring eller gräv-projekt i vattendrag vanligen har långa stickor och små skopor om runt 600 liter är Håkans kraftfulla Demag en helt annan femma.– Bara skopbryten i sig har 70 tons brytkraft. Den här skopan är på fyra kubik, men vi har en stor på sex och en halv kubik, och andra skopor som är smala nedtill för att det ska gå att gräva i hårt material, berättar Håkan.När mudderverket ligger i hamn finns tid för underhåll.Den ordinarie modellen av Demag-grävaren som firman använder går lös på cirka 14 miljoner i nyskick. Men då är inte de extrema modifieringarna inräknade, som Håkan och hans team har gjort i den egna verkstaden i Skyt-torp utanför Uppsala. Bland annat ståtar maskinen med dubbla hydraulkolvar. Dessutom har Håkan låtit svetsa ett extrabrett aggregat i tyngre plåt med mycket instängd luft; allt för att få bättre lyftegenskaper i vatten.– Då kan jag ha en annan geometri på hydraulkolvarna och en annan moment-kurva. Det största momentet för mig är när jag passerar vattenytan. En vanlig grävmaskin orkar inte lyfta skopan ovanför vattenytan, utan måste kasta ut stickan och tippa där och då.Detta, samt det faktum att Hakan Dredging Company AB har hållit på så länge med muddring, gör att de är populära att ha med i andra företags anbud. Vissa upphandlingar stänger nämligen inte ute Håkans företag utifrån omsättningskrav eller andra kriterier – och även när det gäller upphandlingar med för höga omsättningskrav blir de ibland kon-taktade av de stora drakarna som vill ha med Hakan Dredging Company AB som underleverantör i ett förestående anbud.Här kan dock en ny, och allvarlig, situation uppstå. Om inte de huvudsakliga anbudsgivarna uttryckligen lovat att Håkans företag ska ansvara för alla muddringsarbeten som ingår i projektet som upphandlas, så kan de i slutänden snuva Hakan Dredging Company AB på dessa jobb och istället ta dem själva. Det vill säga, teamet med P10:an har då bara använts för att smycka anbudet med imponerande muddringserfarenheter, men när huvudleverantören vinner upphand-lingen kan de sköta muddringen på egen hand – inklusive betalningen för den.Detta är dessvärre en högst reell situation, som Håkan Larsson har råkat ut för någon gång vid det här laget– Man är med i prekvalificeringarna med de här stora företagen, som inte får lämna anbud om de inte har ett mudderverksföretag med sig. Och vi ställde upp på ett sådant anbud, och när de sedan vunnit så tog de någon annan jävel som får göra jobbet, dundrar han.Resultatet, menar Håkan Larsson, är osäkert genomförda uppdrag, där man ofta har använt undermåligt surrade grävmaskiner från land med små skopor för att gräva under vattnet. Risken har då varit överhängande att gräv-maskin och förare har kunnat välta ned i vattnet, och uppdragen har dessutom tagit mycket längre tid än vad som skulle ha varit fallet med P10:an eftersom de mindre grävarnas skopor inte har kunnat ta så stora massor åt gången.– Sedan står de där byggbolagen med sina osäkrade långgrävare på en oklassad flotte, och Sjöfartsverket tar bort pråmarna för de får inte använda dem. Det blir bara Kalle Anka av alltihopa, säger Håkan Larsson.Hakan Dredging Company AB är å sin sida klassat av Sjöfartsverket och godkänt enligt Transportstyrelsens nya nationella föreskrifter, i vilket det även ingår skyldighet att rapportera in flytetyg som inte uppfyller säkerhetskraven. Sammantaget utgör företagets skyldig-heter enligt certifikaten långtgående och kostsamma åtgärder – som mindre noggranna entreprenörer undgår.Håkan Larssons situation förskräcker, särskilt för mindre entreprenörer som satsat på specialgrävare och som vill delta i upphandlingar någonstans. För att få reda på vilka rättigheter man har som enskild entreprenör ringervi upp Upphandlingsmyndigheten och dess upphandlingsjurist Gustav Hammargren för att få några besked.– De senaste upphandlingsreglerna kom 2017 och detaljreglerar till exempel hur höga omsättningskrav man får ställa. En grov förenkling är att omsättningskravet normalt sett får vara högst två gånger så högt som det uppskattade värdet på upphandlingen, säger han.Mudderverket P10 är klassat av Sjöfartsverket.Här finns det med andra ord anledning för noggranna entreprenörer att kontrollera så att inte de ekonomiska kraven är oproportionerligt högt ställda i en upphandling. När det så gäller rätten för underleverantörer att få uppdrag åt en huvudentreprenör som vunnit ett anbud som man deltagit i, blir det återigen snårigt. Upphandlings-myndigheten förklarar vad som gäller i sådana fall.– Det är främst en avtalsrättslig fråga vilka skyldigheter leverantören har gent-emot den upphandlande myndigheten. Ofta är det tydligt vem som ska göra vad, men ibland finns det utrymme för tolkning, berättar Gustav Hammargren.I kvalificeringen får man däremot inte åberopa någon annan leverantörs utbildning eller yrkeskvalifikationer om företaget i samma anbud skriver att de kommer att utföra uppdraget själva.Självklart är dock alla leverantörer skyldiga att på ett säkert sätt förankra och säkra eventuell gräv- och muddringsutrustning som ska användas för ett uppdrag. Till exempel stipulerar Arbetsmiljöverkets föreskrifter för användning av arbetsutrustning att ”maskindelar skall vara säkrade om det finns risk för farliga oavsiktliga rörelser vid färd eller när föraren lämnat förar- eller operatörsplatsen”. Andra tillämpliga regler finns bland annat hos Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och länsstyrelserna, liksom i Miljöbalken.