Naturvårdsverkets uppdrag: förvandla avfall till rena schaktmassor

Hanteringen av användbara schaktmassor försvåras då regelverket inte fungerar som det var tänkt och tolkas olika. Regeringen gör nu ett omtag och tillsätter utredning.I flera år har hanteringen av schaktmassor förbryllat både byggföretag och maskinentreprenörer. Regelverket som ska följas har dessutom – enligt Maskinentreprenörernas Expert-team i ämnet – tolkats olika från kommun till kommun och lett till både onödig miljöpåverkan och snedvriden konkurrens.– Vi på ME fick signaler på att tillsynen av verksamheter som hanterade massor varierade mellan kommunerna och det fanns tolkningsutrymme av reglerna. Därför startades Expert-teamet för att utreda de orsaker som gav en rättsosäkerhet och skapade möjlighet för aktörer att flytta massor över kommungränserna för bearbetning, istället för i den kommun som de kom ifrån, säger Svante Flodén som är teknik- och miljöansvarig på ME.– Det väckte fler frågor och vi bestämde oss för att undersöka detta och tog kontakt med andra branschorganisationer, företag och Naturvårdsverket. Det visade sig vara toppen på ett isberg. Vi ser fram emot att den utredning som nu tillsätts leder fram till att helt dugliga schaktmassor kan användas i närmiljön där de behövs. Men det verkar det som dom har förstått, säger Flodén.Regeringen kom med uppdraget i slutet av januari 2021. Naturvårdsverket får i uppdrag att utreda hanteringen av jord- och schaktmassor, entreprenadberg och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål, som det uttrycks. Regeringen hävdar att den vill göra det enklare för seriösa aktörer att hantera schaktmassor på resurseffektivt sätt och främja en omställning till en giftfri cirkulär ekonomi.– Den tidigare utredningen som tillsattes 2017 var för snabbt gjord och dög inte, säger stats­sekreterare Gunvor G Ericsson (mp) till tidningen Maskinentreprenören. Bakgrunden är att regeringen konstaterar att hanteringen av massor inte fungerar tillfredställande i alla avseenden, vilket leder till omotiverade kostnader, både för samhället och branschaktörer, miljö­problem och ett dåligt utnyttjande av resurser. En översyn behövs för att få kunskap om hur regelverk och andra styrmedel kan förändras för att åstadkomma en mer ändamålsenlig masshantering. Vid tillfället i januari uttalade sig dåvarande miljö- och klimatminister Isabella Lövin såhär:− Det finns ett stort behov av regler som möjliggör en effektiv hantering av avfall i samband med bygg- och anläggningsarbeten. Vi behöver minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Samtidigt behöver avfall hanteras på ett sätt som minimerar risk för skada på människors hälsa och miljön.För många branschaktörer är det dock lite ovant att regelrätt kalla schaktmassor för avfall. Ofta betraktas det snarare som dugligt byggmaterial. Uppdraget, menar regeringen, är ett led i arbete med att ”ställa om till en giftfri cirkulär ekonomi”. En utgångspunkt för omställningen är att material ska användas mer effektivt för att minska både uttag av ny råvara och deponering av avfall. − Det uppstår stora mängder schaktmassor i samband med bostadsbyggande och anläggande av vägar och järnvägar. Jag är glad att Naturvårdsverket nu ska se över bestämmelser så att schaktmassor kan användas på ett bättre sätt. Det är helt nödvändigt för att vi ska kunna ställa om till en giftfri och cirkulär ekonomi, säger Per Bolund, vice statsminister och miljö och klimatminister.Naturvårdsverket kommer dock inte att jobba snabbt med frågan. Uppdraget är att ”göra en bred översyn av dagens hantering och föreslå hur regelverket och eventuella andra styrmedel kan justeras för att åstadkomma en mer ändamålsenlig hantering som bidrar till en cirkulär ekonomi”. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2022. Enligt vad tidningen Maskinentreprenören erfar tycker regeringen att det skulle vara en fördel om utredning kunde bli klar snabbare än 1 juni. Det som föreslås i uppdraget är omfattande och berör avfallsförordningen och ändringar i miljöprövningsförordningen och i miljöbalken. Lagändringarna träder i kraft redan i januari 2022. Det som är intressant är dock att regeringen känner till att det varit ett problem med att regelverket tolkats olika.– Det har tolkats olika i olika kommuner, det är känt, men utredningen ska ha ett bredare perspektiv som gör regelverket tydligare och leder till en mer effektiv hantering som är bra för både samhället och branschaktörer, säger Gunvor G Ericsson.