Den inlästa och bearbetade informationen presenteras i 3D på en skärm.

Publicerad den: 2020.8.17

Nu kan vi se rakt ner i marken

Spaning: Att vända radarstrålen neråt och undersöka vad som finns i marken har vi kunnat i över hundra år. Nu kommer nästa tekniksprång och markradarn bjuder på 3D-modeller i VR-miljö.

Låst innehåll

Georadar, markradar eller Ground Penetrating Radar förkortat till GPR är namnen på tekniken att skicka korta elektromagnetiska pulser ner i marken och sedan använda den reflekterade signalen till att kartlägga vad som finns dolt där nere.

Tanken att använda radar för att undersöka markförhållanden föddes redan i början av 1900-talet. Men markradar fick till en början ingen större användning, under decennierna utvecklades dock metoden och kom med tiden att användas inom så vitt skilda fält som gruvnäring och arkeologi. Nu har markradartekniken utvecklats ytterligare och det är dags att på allvar ta steget in i vår bransch. När Martin Nilsson startar läsplattans kamera och riktar den mot marken visar skärmen både kamerabilden och en illustration som visar var ledningar och rör ligger osynliga under ytan. Den 3D-dimensionella VR-bilden ger information om vilken typ av ledningar som finns och på vilket djup de ligger. Genom att vandra med läsplattan går det att följa ledningarna och få en tydlig bild av hur det ser ut nere i marken. Vid behov går det även att lägga till ytterligare lager i bilden, till exempel flygfoto.

ANNONS:

Martin Nilsson är produktspecialist vid Leica Geosystems AB som sedan två år tillbaka marknadsför Stream C, ett italiensktillverkat system för ledningssökning med hjälp av markradar. Han berättar att systemets programvara med hjälp av den insamlade informationen från markradarn visar var underjordiska ledningar ligger med fem centimeters noggrannhet både i plan- och höjdled. – Radarutrustningen kan se ledningar ner till 20 millimeters storlek beroende på vilket material de är gjorda av, berättar han. När ett område ska undersökas är första åtgärden att samla in de kartbilder som redan finns och med hjälp av dem söka av ett område. Beroende på var arbetet utförs sker positioneringen med RTK eller med hjälp av en totalstation.

Själva markradarn ser ut som en stor gräsklippare. Framdrivningen sker med en elmotor som ger en maxfart på elva kilometer i timmen, arbetsbredden är 1,2 meter. För högre avverkning i stadsmiljö går det att koppla radarn bakom en bil. Radarn klarar att läsa ner till ett djup av 1,8–2,0 meter, men markförhållandena har stor betydelse.
– Om det är mycket vatten i marken så påverkar det resultatet negativt, men produktutveckling pågår och nya frekvenser är på väg vilket innebär att både arbetsdjup och -bredd kommer att öka, berättar Martin.
Stream C hanteras under datainsamlingen av en person som får information presenterad på en skärm i realtid för att kunna se att inläsningen fungerar enligt plan. I programvaran finns även en funktion som kan tolka data i fält och rita upp ledningar och rör i realtid.

– Arbetet underlättas om man redan har en liten hum om vad som finns i området och det går därför även att använda information från till exempel kommunens dwg-filer och använda dem som underlag vid avsökningen.

All data lagras kontinuerligt i en dator och när insamlingen är avslutad börjar det mest tidskrävande momentet. Med hjälp av programvaran tolkas informationen och lagras som dwg-filer. Dessa går sedan att presentera tillsammans med kartbilder, flygfoton och flera andra lager för att ge en detaljerad bild av vad som döljer sig under markytan i det aktuella området. Martin Nilsson har under de två år som företaget marknadsfört Stream C sett ett ökande intresse för tekniken.

– Det som bromsar är att vi har en tradition att tro att vi har jättebra kartor, men det har vi inte, konstaterar han och lägger till att många kartor är mer att betrakta som principskisser. – Visst, det går ofta att se exakt var till exempel brunnar ligger, men hur ledningarna går mellan dem är ofta en gissning. Fler och fler vaknar nu upp och inser att kartorna inte ger tillräcklig information.

Martin nämner även den pågående fiberutbyggnaden som ett exempel på infrastruktur med bristande kartläggning, ett annat är industritomter som aldrig kartlagts och som nu står inför exploatering. Prislappen på ett komplett system inklusive mjukvara ligger på mellan 800 000 och 900 000 kronor vilket får Martin Andersson att främst se konsultbolag och projekteringsföretag som presumtiva kunder. Ett företag som valt att investera i utrustningen är Geomatikk som arbetar med inmätning och dokumentation av infrastruktur under mark. Fredrik Ek är chef för affärsområdet Dokumentation och ser hur den nya tekniken kan komma att generera en helt ny kundgrupp för företaget.

– Vi jobbar normalt mot nätägare, men nu har vi kommit i kontakt med markägare som har behov av att inventera och dokumentera vad som finns i deras områden, säger han.

Ett uppdrag som företaget nyligen genomfört med hjälp av markradar är en dokumentation av ett område vid Forsmark kärnkraftverk som varit bebyggt i omgångar och nu ska exploateras.

– Vi ser definitivt markradarn som ett bra komplement till traditionella metoder. Inledningen på året med den nya utrustningen har dock på grund av Corona fått en tung start med en del uppskjutna projekt hos våra kunder, men jag tror att vi med tiden kommer att använda markradar mer och mer.

Taggar: ,

Text: Sofia Barreng Foto: Leica Geosystems AB

Publicerad den: 2020.8.17

Logga in



Kom ihåg mig

Skapa användare



Do NOT follow this link or you will be banned from the site!