Ny prognos visar på fler jobb för maskinentreprenörer

Trots stora behov av både underhåll och ny infrastruktur är det för närvarande stiltje när det gäller ökade satsningar på Sveriges infrastruktur. Höstbudgeten för år 2024 och investeringsplanen för Trafikverket visar att investeringarna i vägar och järnvägar minskar i reala termer under 2024. Sjunkande investeringar i energisektorn bidrog mest till den svaga utvecklingen under åren 2022 och 2023 men vänder nu upp med en ökning på 2 procent under 2024.

Stora kostnadsökningar på kort tid, kompetens- och kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar har påverkat investeringstakten negativt under åren 2022 och 2023 samt håller tillbaka nya satsningar under 2024.

- Prognoscentrets beräkningar visar att den långsiktiga nationella planen för transportinfrastrukturen indikerar betydligt högre satsningar än vad regeringens budget fram till år 2026 föreslår. Mot bakgrund av Sveriges låga statsskuld samt möjligheten att finanspolitiken blir mer expansiv när väl inflationen har sjunkit tillbaka, förväntar vi oss ökade satsningar på infrastruktur från regeringen 2025 och framåt. Omfattande investeringar krävs för att nå klimatmålen och för att anpassa kraftsystemet till en ny energimix och en större efterfrågan på el till följd av den gröna omställningen, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Om anläggningsmarknaden delas upp i nyinvesteringar respektive underhållsinvesteringar kan det konstateras att nivån på nyinvesteringarna står stilla i år efter att ha backat med 2 procent under 2023. Under 2025 och 2026 tar dock utvecklingen fart då de väntas öka med 6 respektive 5 procent. Drift- och underhållsinvesteringar utvecklas positivt under alla år mellan 2023 och 2026 men ökningstakten avtar något till 1 procent under 2026.

Redan innan Sverige blev medlem i Nato fanns en statlig vägledning att förbättra infrastrukturen utifrån ökad motståndskraft men arbetet har nu intensifierats. Behoven är stora och tidsramarna snävare än inom normalt hanterade processer. I NATO:s grundkrav står det skrivet att robusta transportsystem ska finnas på plats, och utbyggnaden behöver ske i snabb takt.

- Omfattande insatser behöver göras men det är osäkert hur det kommande arbetet ska planeras, prioriteras och finansieras. Trafikverket menar att åtgärder som inte motiveras av de transportpolitiska målen inte heller ska finansieras inom ramen för nationell plan. Regeringen kommer behöva prioritera säkerhetspolitiskt motiverade infrastrukturinvesteringar utan att tränga ut andra satsningar men än så länge saknas konkreta planer som kommunicerats, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Segmentet för järn- och spårvägsanläggningar kommer från en period av höga investeringsnivåer under perioden 2019-2023. I slutet av 2022 beslutade dock regeringen att avbryta planeringen av ett sammanhängande system av nya stambanor för att i stället skynda på järnvägsutvecklingen i norr. Under 2024 väntas investeringarna minska med cirka 4 procent i reala termer då satsningarna i höstbudgeten avtar något. Minskningen beror även på förseningar i flera projekt och på utmaningar med upphandlingar.

För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till drygt 61 miljarder kronor under 2024, vilket gör sektorn till det största segmentet på anläggningsmarknaden.

Investeringarna i vindkraft minskar under 2024 men utbyggnaden av lokal-, region- och transmissionsnäten gör att energisegmentets investeringar vänder upp med 2 procent under 2024. Under åren 2025 och 2026 väntas återigen en relativt kraftig tillväxt i energirelaterade investeringar och då främst inom elnätsutbyggnaden och för vindkraften under år 2025.

Investeringar i farleder och hamnar ökar kraftigt med drygt 50 procent under perioden 2023-2025 men går tillbaka med knappt 20 procent under 2026. Ökningen sker inom såväl privata och kommunala hamnar som inom statens farleder och övrig marin infrastruktur. Budgetpropositionen för 2024 och Trafikverkets budget visar att både Trafikverket och Sjöfartsverket får ökade medel under perioden fram till år 2025.

Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar har successivt ökat de senaste åtta åren. I och med att förnyelsebehovet är stort, de miljömässiga kraven ökar, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar och finansieringen sker via taxor pekar det mot en fortsatt tillväxt under flertalet år framöver. De totala investeringarna inom kommunaltekniska anläggningar väntas uppgå till knappt 32 miljarder under 2024 medan underhållet väntas uppgå till knappt 7 miljarder.

Sammantaget bedömer vi att reinvesteringstakten ökar något framöver medan nyanläggandet går ner något med den minskade nybyggnationen av bostäder. Totalt innebär det en volymtillväxt på cirka 2 procent per år mellan 2024 och 2026.