Orena massor placeras av dator

Hantering av förorenade massor är en komplicerad och dyr process som ibland går katastrofalt fel. Nu ska artificiell intelligens och maskininlärning minska både risker och kostnader.Att räkna på ett saneringsjobb är inte det lättaste och att sedan få själva utförandet att fungera enligt plan är även det fyllt av utmaningar. Ett mångfasetterat problem som borde gå att lösa med hjälp av digitalisering och smarta självlärande datorprogram menade Joakim Klintred, VD för svenska Mewab, ett företag som bland annat arbetar med deponikonstruktioner och driver egna anläggningar för avfallshantering.– Vi såg från vår egen verksamhet ett behov av att underlätta hanteringen av förorenade massor. Det är väldigt komplext att organisera olika mottagare av olika typer av förorenade massor, lösa transporterna och dessutom följa upp med inrapportering av vågkvitton. Det fanns helt klart en stor potential för effektivisering. Till en början satte sig Joakim och hans medarbetare och konstruerade en Excel-baserad beräkningsmodell, men insåg snart att det var smidigare att använda sig av en molnbaserad lösning vilket bland annat ger bättre möjligheter till uppdateringar av själva modellen.– Det är ungefär fyra år sedan vi började med utvecklingsarbetet och det resulterade i att vi nu startat företaget Pinpointer som erbjuder ett molnbaserat digitalt stöd, berättar Joakim Klintred.Att en marknadsundersökning visade att konkurrenter valt att utforma sina digitala system enligt modellen för traditionell jordtrading medan Pinpointer istället valt att basera sitt system på uppgifter om kemi och matematiska beräkningar gjorde att beslutet att fortsätta utvecklingsarbetet blev betydligt enklare att fatta. Några år senare var programmet redo att möta kunder i större skala och i höstas lanserades de inledande tjänsterna. Med dessa kan entreprenörer få hjälp att sluta avtal med mottagare av för­orenat avfall och transportfirmor, samt att sköta administrationen kring hanteringen.– Vi har börjat med att rikta in oss på området kring Stockholm samt Värmland och är på väg mot Skaraborg och Göteborg, berättar Joakim Klintred och förklarar att systemet måste innehålla en så komplett inventering av områdets mottagare som möjligt för att fungera optimalt.Samtliga mottagare är utvärderade och klass­ificerade av externa miljökonsulter. När det är dags att räkna på ett jobb skickar entreprenören in analysresultat och geografisk information för markområdet till Pinpointer, som automatiskt läser in och tolkar resultatet för att sedan föreslå mottagare och transportörer samt ge ett indikativt pris. För ökad säkerhet genomgår varje avtal dessutom en tredjepartskontroll av oberoende konsulter. När avtalet är underskrivet sker betalningen till Pinpointer genom att de erhåller en andel av kontraktssumman. Det innebär att tjänsten inte kräver någon form av abonnemang.Joakim Klintred har lång erfarenhet av hantering av förorenade massor och menar att det finns stor potential för effektivisering.– Vi har ungefär 400 projekt i vårt system just nu fördelat mellan över 300 kunder och det är glädjande att se att många utnyttjar sig av möjligheten att skriva kontrakt för minst miljöpåverkan, konstaterar Joakim Klintred. Att ta hjälp av digitala beräkningar vid sanering och slutförvaring av förorenade massor har nämligen enligt honom den fördelen att blir lättare att identifiera vilken lösning som är den mest miljövänliga. Och då handlar det förutom om att minimera transporter också om att använda sig av förvaringslösningar som annars kanske varit svåra att hitta och att utnyttja på rätt sätt.– Det kan till exempel handla om att visst avfall går att återanvända i närliggande byggprojekt och att vår tjänst gör det lättare att hitta och räkna på dessa alternativ.När själva projektet är igång stödjer Pinpointer utförandet genom att registrera alla vågkvitton, det räcker med att fotografera av dem med telefonen så tolkas siffrorna och läggs in i systemet.– I normala fall gäller det att samla in vågkvitton från samtliga förare som kört i projektet och saknas ett kvitto blir det svårt att få betalt. Nu minskar risken för detta och systemet skapar även en slut­redovisning som godkänns av myndig­heterna. Detta minskar naturligtvis också risken för att förorenade massor hamnar på fel ställe.Men bara för att datorerna gjort sitt intåg är det dock inte slut med den mänskliga handpåläggningen, poängterar Joakim Klintred. Och det är också här som det kan uppstå bekymmer.– Eftersom sanering innebär repetitiva arbetsuppgifter kan ett litet fel snabbt ge upphov till allt större fel. Därför måste vi ha ett system som flaggar snabbt och varnar om något går snett. Det första vi ska titta på är hur vi kan använda oss av artificiell intelligens och maskininlärning för att minimera riskerna med just mänskliga faktorn.Han nämner som exempel att det ofta är svårt för provtagaren att ta representativa prover i till exempel lermaterial. Därför har systemet fått i uppgift att titta grundligare och leta fel just i den här typen av situationer. Målet är att systemet själv ska kunna läsa och förstå markgeotekniska undersökningar och i takt med att arbetet pågår lära sig mer med hjälp av information från löpande jordanalysresultat och vågkvitton.– Just nu arbetar vi med att utforma systemet och räknar med att kunna ta uppdateringarna med maskininlärning till marknaden nästa år, berättar Joakim Klintred.