Sanering efter förfäder

Hettan dallrar över grusplanen där Roger Snellman slevar schaktmassor i ännu ett lastbilsflak. Runt grävmaskinen ligger högar med olika fraktioner och det gäller att ha stenkoll på vad som är vad. Här hanteras föroreningar från århundraden tillbaka.Roger Snellman och hans Liebherr arbetar i ett väl sammansvetsat arbetslag med att sanera delar av Norrköpings gamla hamn från århundraden av lagrade föroreningar. Här, i det område som nu kallas Inre hamnen, har människor bott och arbetat under många generationer. Deras verksamhet har lämnat efter sig spår i form av föroreningar i mark och grundvatten och nu är det dags för sanering.Att hamnområdet intill Motala ström är förorenat och måste saneras har ansvariga myndigheter varit väl medvetna om länge och när Norrköping nu väljer att genomföra en omfattande stadsomvandling blir saneringen äntligen verklighet.Det gamla hamn- och industriområdet ska förvandlas till en plats där norrköpingsborna både ska bo, arbeta och tillbringa sin fritid. För att det ska bli möjligt måste de gamla osunda industrilämningarna bort.– Även om vi inte skulle bygga bostäder här hade området sanerats, berättar Elke Myrhede som är kommunens projektledare för markreningen.– Byggprojektet gör dock att det blir tidigare gjort och till en annan standard.Elke Myrhede konstaterar att projektets första del, sanering av den så kallade Kolkajen, inte bjuder på några extrema föroreningshalter. Här finns PAH:er och bly, men inte i så höga halter att det handlar om farligt avfall, vilket innebär att det inte krävs några extra skyddsåtgärder som till exempel speciella luftfilter i hytterna på de maskiner som arbetar i området. Här kommer all sanering att ske genom schaktning.”Det handlar om att bygga ett team som fungerar bra tillsammans, vi måste ha förtroende för varandra för att arbetet ska flyta bra.”Nästa etapp omfattar sanering av marken under det tidigare gasverket. Här finns bland annat en gammal skeppsdocka som återfyllts med förorenat material och troligen kommer att grävas ur totalt. I området stod även Norrköpings gasverk och dess gasklocka. Under den gamla klockan finns PAH:er och bensen.– Konstruktionen är djupgående, sju till åtta meter, och här kan det komma att bli aktuellt med åtgärdande av föroreningarna in situ, till exempel med hjälp av termisk rening. Ännu vet vi inte exakt hur det blir, uppdraget är ännu inte upphandlat.Tredje delen av saneringen av Inre hamnen ligger närmast nuvarande stadskärnan och rymmer för närvarande Eons hetvattencentral. Här har markprover endast kunnat göras runt byggnaderna, även här finns PAH:er samt dessutom cyanid.– Här är marken väldigt förorenad, konstaterar Elke Myrhede.Trots de stora kostnaderna för saneringarna, enbart Kolkajen beräknas till 40,5 miljoner kronor, vill Elke inte betrakta de tidigare generationerna som skyldiga till att oansvarigt ha lämnat en miljöskuld till oss.– De låg före sin tid när de byggde gasverket som försåg Norrköpings industrier med ljus och förutsättningar att blomstra. De lade grunden till dagens välstånd.Grävmaskinerna schaktar ur de20 gånger 20 meter stora rutorna, en halvmeter i taget. Som mest saneras till en nivå 2,5 meter under nollnivån.I dag är det dock inte industriverksamhet som ses som Norrköpings framtid. Staden håller långsamt men säkert på att förvandlas från en klassisk industristad till en kunskaps- och tjänstestad. Projekt efter projekt för förvandlingen vidare. Rivningen av industrilokaler, lagerlokaler och rester av industriverksamheten i Inre hamnen är ett steg på vägen.För området närmast Motala ström på Inre hamnområdet planeras en ny innerstadsdel med ett tusental bostäder, kontor, skolor, restauranger och caféer. Utemiljön ska enligt visionerna bjuda på utegym, aktivitetspark, kanaler och en småbåtshamn för den som vill få tillgång till närliggande Bråviken och ostkustens skärgård.I kvarteret strax norrut kommer ytterligare ett par tusen bostäder att byggas och vid angränsande Johannisborgs historiska borgruin från stormaktstiden planeras en stadspark.Uppdraget att sanera den första deletappen, Kolkajen, har gått till Västerås- och Göteborgsbaserade företaget Geoserve AB.Arne Pettersson är Geoserves spindel i nätet för uppdraget.– Vi är specialiserade på komplicerade rivnings- och saneringsarbeten, berättar han och tillägger att han arbetat i det tjugo personer starka företaget sedan starten för sex år sedan.– Målet för oss är att ha spetskompetens inom vattenrening, mest gäller det hantering av schaktvatten. Utöver det jobbar vi mycket med bensinstationer, både bygger och river. I företaget finns även kompetens inom elarbeten. Det blir även mycket rörarbeten, byten av pumpar med mera.Håkan Jönsson från ÅF och Malin Montelius från Structor tarnya prover för att garantera att området är renat till önskad standard.Arne, själv baserad utanför Västerås, har arbetat i Östergötland förut. Under drygt två år var han engagerad i saneringsarbetet i den lilla bruksorten Gusum.– Där fanns mycket metaller i marken, men även PAH:er och oljor.Projektet med att sanera i Gusum liknade därmed till vissa delar projektet i Norrköping. På båda ställena finns vatten och vattendrag med föroreningar.– I Gusum var en stor del av uppgiften att rena ån som rinner genom bruksområdet. Vid Inre hamnen har vi Motala ström, men även en mindre åbäddpå området.Två arkeologteam arbetar i området. Här låg ett kronobränneri under 1700-talet.Just vattnet står först på listan när Arne berättar om projektets speciella utmaningar. Saneringsarbetet av Kolkajen drog igång förra hösten och under vintern trycktes hela tiden vatten via gallerbrunnar in på området från Motala ström. Vattnet försvårade saneringsarbetet genom att fylla schaktgroparna och måste dessutom renas innan det kunde släppas tillbaka ut i strömmen igen.– Vi har hela tiden igång flera anläggningar för vattenrening på området. Vi tar bort metaller, men även grumlighet.Under vintern pumpades kontinuerligt vatten ut ur området, i dag pumpas endast för att hålla arkeologernas arbetsgropar torra.Och här kommer vi in på nästa utmaning i projektet.Eftersom området genom århundradena hyst flera olika mänskliga aktiviteter är det också av stort intresse rent historiskt. Arnes saneringsteam måste alltså arbeta parallellt med två arkeologiska team som undersöker området.”För området närmast Motala ström på Inre hamnområdet planeras en ny innerstadsdel med ett tusental bostäder, kontor, skolor, restauranger och caféer.”Karin Lindeblad arbetar för Arkeologerna, Statens historiska museer, och står för dagen med kängorna rejält förankrade i leran i en grop i ena hörnet av området. Här låg tidigare en av tjugotalet byggnader som tillhörde ett statligt kronobränneri.– I slutet av 1700-talet beslutade staten att uppföra kronobrännerier. Ett av dem låg här utmed Motala ström. Verksamheten blev ingen framgång, folk ville bränna sin starksprit själva och efter drygt tio år lades verksamheten ner, berättar Karin.Kvar i marken finns lämningar efter bränneriets spannmålsmagasin, personalbostäder och lokalerna där själva bränneriet stod. Till sin hjälp har arkeologerna prydliga ritningar från tiden.Ett av de mer spektakulära fynden som gjorts på området är en snusdosa i mässing med initialer. PWG står inristat på dosan och kanske kan de till och med knytas till en person som under 1700-talet var involverad i skeppsbyggeri på området.– Konservatorerna har öppnat snusdosan, och det var faktiskt snus kvar i den! konstaterar Karin.Roger Snellman och Arne Pettersson låter sig inte stressas av att takten på saneringen ständigt begränsas av hänsyn till arkeologernas arbete. Roger tycker att det är intressanta timmar i hytten där han har god uppsikt över utgrävningen och ibland till och med ser mer än arkeologerna som jobbar nere i gropen.– Ibland kan jag se en keramikskärva eller annat i skopan, som de inte kan se. Jag tycker att det är ett bra jobb, det är väldigt intressant.Roger Snellman är en väl etablerad medlem i arbetsgänget på Kolkajen. Han har firman Gräveru AB tillsammans med två kompisar som kör i skogen. Själv har han en Liebherr 924 från 2014 och kör enbart för Geoserve och har gjort det sedan många år tillbaka.– Meningen var att jag skulle köra i skogen på vintrarna, men de släpper mig inte, skrattar han.Arbetsdagen fylls av en salig blandning av arbetsuppgifter, vilket Roger trivs bra med. Ena stunden knackar han betong, den andra ska en lastbil fyllas eller en av områdets alla rutor schaktas ur.Arne går ständigt runt med en karta över området i fickan och har koll över vilka rutor som schaktats och fått klartecken av miljökonsulterna och vilka som kräver ytterligare arbete. En lista över femton olika fraktioner sitter på väggen i kontoret, i realiteten har antalet begränsats till en handfull.– Vi har tre olika fraktioner med olika klassning av PAH och metaller. Sen har vi bundet slitlager utan PAH, alltså asfalt, och betong med eller utan föroreningar.”Här låg tidigare en av tjugotalet byggnader som tillhörde ett statligt kronobränneri.”En lite oväntad metallförorening konstaterades när en graffitiväggskulle flyttas.– Målningarna ska sparas och bli till en lång graffitivägg i nya parken. Men när vi skulle flytta gick den delvis sönder och betongen måste tas om hand. Då konstaterade miljökontrollanterna att färgen innehöll metaller.En överraskning som illustrerar projektets tredje utmaning, den noggranna och kontinuerliga miljökontrollen.Innan schaktningarna kunde påbörjas har ett hundratal provgropar grävts och analyserats. Under schaktningens gång tas hela tiden nya prover som får styra hur schaktningen fortskrider. Det dyker ständigt upp överraskningar och nya beslut måste fattas.Arne låter sig dock inte stressas av det här heller. Han litar bergfast på alla som arbetar med saneringen och att de fattar vettiga beslut.– Det handlar om att bygga ett team som fungerar bra tillsammans, vi måste ha förtroende för varandra för att arbetet ska flyta bra, menar han och får medhåll av miljökonsulten Malin Montelius från Structor Miljö Öst AB.– Utmaningen i det här projektet har varit samarbetet, konstaterar hon. Arkeologin, miljökontrollen och schakten måste hela tiden samarbeta och det har vi lyckats bra medundefinedundefined;