Uppfinner nya maskiner till gigantiskt slutförvar

Ett riktigt långtidsprojekt är under uppsegling på upplandskusten. När SKB bygger slutförvar för kärnbränsle är byggtiden 50 år och maskinparken räknas i flera hundratal.Femhundra meter ner i berggrunden ska en enorm förvaringsplats för använt kärnbränsle borras fram. Här kommer specialfordon av helt nya typer att användas.– Vi har en lista på ett trettiotal special-fordon och utrustningar som ska utformas för jobbet, några av dem kan komma att bli autonoma, berättar Johan Hedlund som är chef för projektverksamheten vid Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB.Han tillägger att intresset från omvärlden är stort för projektet.– Sverige och Finland är först i världen med att etablera den här typen av slutförvaring och många länder tittar på det vi gör och vad vi utformar. Redan nu har förberedande arbeten inletts i avvaktan på tillstånden, trädfällning markberedning och rivning av tidigare bostadsbaracker där anläggningens administrativa centrum ska ligga.– Vi håller just nu på med upphandling av olika förberedande arbeten, som byggen av vägar, så att området blir tillgängligt för fordon och utrustningar.Sen tillkommer olika förarbeten för iordningsställande av till exempel ett stort bergupplag och bygge av ett platskontor. Totalt kommer ett tjugotal byggnader att uppföras på platsen. Hela området ligger i nära anslutning till Forsmark kärnkraftverk. Här finns redan ett slutförvar för kortlivat radioaktivt slutförvar, SFR, som också kommer att utökas för att bland annat kunna ta emot rivningsavfall när flera av Sveriges reaktorer nu monteras ner. SFR är utformat för att bevara låg- och medelaktivt avfall strålsäkert under tusen år. För det nya slutförvaret gäller helt andra tidsperspektiv.– Vi bygger för 100 000 år, konstaterar Johan Hedlund. Kraven är höga och det är därför som det tagit årtionden av planering för att utforma slutförvaret. Nu närmar sig dock äntligen byggstarten.-– Alla tillstånd är ännu inte klara, men vi planerar för en byggstart för anläggningen och att ta oss ner i berget till årsskiftet 2022-2023, men det är ju avhängigt hur det går i den fortsatta tillståndsprocessen. Under de år som gått sedan kärnkraft började användas i Sverige har kärnkraftsindustrin hela tiden vetat att de har ansvar för det radioaktiva avfallet, även in i framtiden. Det innebär att pengar har satts av för projektet, idag cirka fem öre per kilowattimme, och i kassan ligger nu 70 miljarder kronor. Totala kostnaden för hantering av allt radioaktivt avfall samt rivning av befintliga kärnkraftverk beräknas till 100 miljarder kronor.Den inledande fasen med byggnation på ytan och etablering av ramp ner till lagret samt den första delen av förvaret beräknas till cirka tio miljarder kronor. Bygget beräknas mellan tummen och pekfingret komma att sysselsätta 500-600 personer och ett par hundra arbetsmaskiner. För att komma ner till 500 meter under ytan ska en fem kilometer lång ramp med tio procents lutning drivas i en spiralform ner genom berget. I anslutning till rampen kommer fyra schakt, ett för personhiss, två för ventilation samt ett skipschakt för transport av material. Arbetet ner i berget kommer att inledas med att skipschaktet öppnas för att bygget av rampen ska gå fortare.– Vi kommer att använda oss av en lite bakvänd metod när vi gör det första schaktet, berättar Johan Hedlund. Vi ska göra en schaktsänkning uppifrån med hjälp av en hängande borrmaskin så att allt material tas upp till ytan när schaktet byggs.– När det första schaktet är klart kan vi börja driva rampen från två fronter, både från ytan och nerifrån. Rampen kommer att skapas med konventionella metoder och dimensioneras för att två fordon ska kunna mötas. Väl nere på lägsta nivån i anläggningen kommer en sammanbindande tunnelslinga samt ett antal deponeringstunnlar att byggas. Här kommer även en berglaststation med kross att byggas för hantering av allt bergmaterial som kommer att produceras under de femtio år som anläggningen tar form. Materialet kommer sedan att hissas till ytan i skipschaktet.I deponeringstunnlarna kommer vertikala hål att borras. Det är i dessa som kärnbränslekapslarna ska förvaras.– För att få rätt kvalitet på tunnelväggarna kommer vi sannolikt att använda någon form av tunnelborrmaskin för våra deponeringstunnlar och även för de hål som ska hysa själva bränslekapslarna, berättar Johan Hedlund.Metoden att isolera mot strålning med hjälp av kapslar av koppar med insats av järn som sedan packas in i bentonitlera har utvärderats under lång tid. Det är nu bestämt att kapslarna ska ha väggar av fem centimeter tjock koppar samt ett lager av järn som håller kapseln hel även om berget rör sig. Bentonitleran ska hålla borta rörligt vatten.Kapslarna kommer att vara fem meter höga och väga 25 ton. Det är för bland annat hanteringen av dessa som de olika specialfordonen nu utvecklas.– Vi kommer till exempel att skapa en maskin som ska föra ner kapslarna i sina hål och andra maskiner som fyller utrymmet kring dem med block av bentonitlera. Johan Hedlund håller inte för otroligt att flera av de specialutvecklade fordonen kommer att vara självkörande, robotlika, skapelser. År 2089 ska sista porten stängas och då kommer 12 000 ton kärnbränsle fördelat på 6000 kopparkapslar att ligga ombäddade av bentonitlera djupt nere i berget.