Alla artiklar som berör teknik inom vår bransch.

När Calle Lundgren äntrar sin Develon DX300LC för att schakta ännu en grop för ett fundament till den nya kraftledningen är det inte första gången. 

– Jag var faktiskt med och byggde ledningen som går härifrån till Alvesta, berättar han. Men det var för över tjugo år sedan.

Nu är det alltså dags igen. Kraftledningen som Calle och de övriga i teamet bygger ska binda samman Nybro i Småland med Hemsjö i Blekinge och öka överföringskapaciteten i området eftersom man förväntar sig ett kraftigt ökat behov. 

Med en ständigt ökande användning av elektricitet i samhället planerar Svenska kraftnät, som äger och förvaltar Sveriges transmissionnät för el, för en kraftig utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden. I sin senaste Nätutvecklingsplan räknar man med att det under de kommande tio åren krävs 1 500 kilometer nya ledningar och ett trettiotal nya stationer. Till det kommer att 2 500 kilometer ledningar och 100 stationer måste förnyas. Sammantaget innebär det ett flerfaldigande av utbyggnadstakten.

Låter alltså som att det kommer att finnas gott om jobb för maskinentreprenörer och Calle Lundgren och hans företag LL Gräv och Transport AB borde ha framtiden säkrad. Detta tar han dock med ett leende, pensionsåldern är uppnådd och han menar att det faktiskt finns andra saker att göra i livet än att sitta i en grävmaskin. 

– Jag har kört maskin i 37 år. Det börjar bli dags att sluta nu, min bror Peter som jag drivit firman Lundgren och Lundgren med, har redan gått i pension. 

Lite längre bort står det dock ännu en grävare med firmans logotyp. Denna Doosan DX235LC tillhör också bröderna Lundgren och Lundgrens maskinpark, men i hytten sitter inte en Lundgren. Här är det Joel Karlsson som sköter spakarna, sedan fyra år tillbaka ny delägare i firman och med sina 32 år en representant för framtiden.

För Joel är det, till skillnad från Calle, första gången som det ska byggas kraftledning. Något som dock inte skrämmer Joel.

– En grop är ju en grop, som han lugnt konstaterar.

Joel kommer från Blekinge och vet vad som erbjuds i backen i just det här området. Stolpfundamentet han förbereder för har varit tvunget att flyttas sju meter från sin tänkta plats bara för att naturen inte riktigt ville spela med. 

– Titta på den där högen där borta, säger Joel och pekar på en gigantisk hög med rejält stora block. Där släppte inlandsisen en rejäl klick.

Så naturligtvis var det tvunget att tänka nytt och undersöka om fundamentet kunde flyttas. 

– Ett exempel på att det är mycket viktigt för projektet att ha duktiga och självgående personer i teamet, konstaterar Henrik Précenth som är Svevias projektchef. 

– Området som vi arbetar i sträcker sig över 92 kilometer och vi ska schakta på 335 platser och bygga fundament för de olika stolpar som ska resas utmed sträckan, berättar han. 

– Vi började arbetet i oktober och en dryg månad in i arbetet har vi fyra grävmaskiner och två hjullastare i arbete, men framåt sommaren räknar vi med att det kan bli uppåt femton grävmaskiner igång samtidigt och då gäller det verkligen att alla vet vad de ska göra.

Beställare av projektet är alltså Svenska kraftnät som anlitat Linjemontage för uppdraget. I sin tur har Linjemontage kontrakterat Svevias Division Anläggning som underentreprenör för mark- och schaktarbeten samt grundläggning och anläggning för de 335 fackverksstolparna. I mark- och schaktarbetena ingår anläggande av vägar så att varje stolpe kan nås, samt planer för mobilkranen att stå på när stolparna ska resas. Projektet ska vara klart för slutbesiktning i början av 2027.

För Henrik Précenth är en av utmaningarna att få all kommunikation kring projektet att fungera. Redan nu är ett femtiotal personer involverade. Av dessa är trettio från Svevia och de övriga från Linjemontage och dess underentreprenör Sydved som avverkar skogen utmed ledningsgatan. 

Henrik jobbar nära Svevias platschef Mats Folkesson. Båda är eniga om att det är avgörande att få till kommunikationen mellan alla inblandade. 

– Vi använder oss av egna resurspersoner i den utsträckning det går, men använder även lokala entreprenörer. Varje gång det kommer nytt folk till projektet är det viktigt att direkt informera om säkerhetsfrågor, arbetsmiljö och inte minst vad vi har för arbetsuppgifter, konstaterar Mats.  

Nästa utmaning är att få till logistiken. Att få ut rätt material till rätt plats i rätt tid är ingen barnlek när projektet sträcker sig över nio mil. Längs med gatan har skrivits avtal med 8–9 bergtäkter så att det inte ska bli för långa transporter. Endast mindre partier massor kommer att lämna projektet, det handlar då om kontaminerat material från en sträcka där en tidigare kraftledning ska monteras ner och ersättas med moderna stolpar.

Till detta kommer att flera vattendrag, däribland Mörrumsån, finns inom området, liksom både naturreservat och Natura 2000-områden.

Gott om utmaningar alltså, utmaningar som ställer krav på samtliga inblandade. Något som Joel Karlsson är väl medveten om. 

– Egentligen är det väl inte så märkvärdigt, vi gräver ju hål precis som vanligt. Men utmaningen är att hela tiden trimma hur man gör det och se till att vrida upp kapaciteten.

– Just där vi står nu är det faktiskt ganska okej. Moränen här tillåter oss att gömma de flesta blocken under ytan när vi gör återfyllningen. Värre är det på andra platser utmed ledningsgatan. Det finns ställen med så mycket berg och block att det blir omöjligt att återställa på ett bra sätt utan att köra bort eller knacka sönder de största blocken.

Målet är att området under ledningen ska lämnas i så gott skick att servicepersonal ska kunna ta sig fram även i framtiden. Vissa delar av de nya vägarna kommer att avlägsnas när ledningen är dragen, andra delar kommer att finnas kvar, men området måste lämnas i ett framkomligt skick.

För Calle Lundgren är de blekingska utmaningarna välkända efter nästan fyra decennier i hytten. 

– Man vet ju hur det är i marken här. Det är antingen berg eller dy och lera. Just här är det ju också de stora stenarna, men man har ju kämpat med dem förut. 

– Jag få helt enkelt använda tjälkroken för att årdra loss stenarna innan jag kan komma åt dem med skopan, konstaterar han på klingande blekingska.

Kraftledningsbygget mellan Nybro och Hemsjö visar tydligt på hur nödvändigt det är att företagen och personerna som är involverade vet vad de håller på med. Kostnaderna kan skjuta kraftigt i höjden om det inte är rätt person på rätt plats i projekten.

När Svenska kraftnät nu ska öka utbyggnadstakten öppnar sig stora möjligheter för nya kontrakt spridda över hela landet, men de kräver rätt kompetens. Bland annat för att garantera sig om detta har Svenska kraftnät valt att tackla uppgiften genom att använda sig av kontraktsformen strategisk partnering.

Christer Karlsson som är Svenska kraftnäts projektledare för Nybro-Hemsjö berättar mer. 

– Vi kommer att öka vår ledningsbyggnation rejält framöver. Och det är en jätteutmaning eftersom vi inte bygger i egen regi utan är beroende av entreprenörer. Att använda sig av strategisk partnering är ett sätt att skapa långsiktighet, att bygga en marknad. 

– Vår bedömning är att vi med strategisk partnering skapar ett affärsmässigt förhållande mellan oss och entreprenörerna som varar mer än bara de två-tre år som gäller till exempel för kontraktet för Nybro-Hemsjö. Istället kommer vi att jobba med tioåriga avtal som ger trygghet och stabilitet får både oss och entreprenören.

I begreppet strategisk partnering ligger att beställare och utförare genom projektets hela livstid arbetar betydligt närmare varandra än annars. 

– I denna samverkan diskuterar vi beställare tillsammans med entreprenörer, projektörer och de som hanterar och söker de tillstånd som behövs för projektet vilka lösningar som blir bäst. Det är helt klart en värdeskapande aktivitet.

Christer Karlsson berättar att ett första pilotprojekt, Ingelkärr-Stenkullen i Västergötland, just har slutförts och är under utvärdering. 

– Jag är helt säker på att vi kommer att konstatera att det har blivit mindre kostsamt, med tydligare träffsäkerhet och bättre kvalitet. Vi har till exempel kapat hela två månader på projekttiden.

Under 2025 kommer Svenska kraftnät att inleda upphandling av fyra stora affärspaket till en total omfattning av 36 miljarder kronor. För samtliga fyra affärspaketen blir affärsformen strategisk partnering.

Hur går det då till att få vara med om denna nya jättesatsning? Christer Karlsson poängterar att det självklart ställer stora krav på anbudsgivarna. 

– För att få delta i upphandlingen måste entreprenören först kvalificera sig. Det sker genom en ansökan till Svenska kraftnät. Det som krävs för att bli kvalificerad är till exempel att företaget har en vana att hantera stora projekt, projekten kommer att omsätta omkring en miljard om året. Sen måste man självklart ha vana och kompetens att arbeta med den här typen av projekt, till exempel platsgjutna betongfundament. Vi ställer dock inte krav på kompetens inom linjedragning just nu.

För Christer Karlsson kan den nya kontraktsformen innebära att marknaden öppnas upp för fler aktörer. 

– Om vi tittar på våra traditionella upphandlingar så kanske det bara har varit fyra eller fem aktiva företag. Nu behöver det bli fler, det är viktigt att vi växlar upp nu, avslutar han.  

Svenska kraftnät inleder 2025 upp-handling av luftledningsentreprenader för 36 miljarder kronor.

Fram till år 2040 planerar Svenska kraftnät att öka takten för utbyggnad till över 500 kilometer färdigställda 400kV-luftledningar årligen.

Utbyggnad luftledningar

”Jag har kört maskin i 37 år. Det börjar bli dags att sluta nu.”

Den gröna omställningen är i full sving och med den ett allt större behov av elektricitet. Svenska kraftnät planerar för kraftigt ökad utbyggnadstakt de närmaste åren. I Hemsjö, nordvästra Blekinge, är arbetet redan igång.

Flerfaldigar utbyggnaden av stamnätet

Du kör en Atlas 160W på 18 ton och den är visst ny på firman. Hur kommer det sig att ni köpte den? 

– Det var faktiskt lite av ett test. Det var sex år sen vi hade en hjulare senast och både jag och farsan kände att vi ville prova en igen. Så vi köpte den här begagnad på auktion i våras.

 – Och det visade sig vara helt rätt. Det blev så bra att jag suttit i denna nästan konstant sedan dess, den har nästan gått mer än bandaren.

Vad är fördelarna med att ha en hjulare i firman? 

– Till exempel om vi renoverar en lång väg så är det mycket smidigare att kunna hjula jämfört med att banda. Men för att det skulle fungera kände vi att vi behövde en lite större maskin och en 18-tonnare visade sig vara perfekt. Den är tillräckligt stor för att klara av lite tyngre trummor och stora stenar.

– Men den är mest tänkt som en servicemaskin, om vi ska bryta ny väg så blir det ett jobb för bandaren.

Din far och farfar hade en Atlas i firman för 30 år sedan. Nu är det din tur, vad tycker om den? 

– Den är riktigt bra faktiskt. Den är skön att köra och riktigt stadig, det händer aldrig att den står och gungar eller hoppar när man gräver även om skopan är full. 

– Vi kommer att justera lite i spakarna, fjädrarna, och kanske också labba lite med hydraultrycket. Men vi har ju bara kört 500 timmar med den ännu, så vi får väl se. 

När man köper en maskin av en ovanligare märke kan det bli knepigt att få service på nära håll, hur tänkte ni kring det? 

– Bandaren är en Cat och där har vi service i Linköping, det är väl någon timme härifrån, men för Atlasen så är närmsta serviceverkstad i Vetlanda – det blir ju långa resor. Men vi har egen verkstad, både farsan och jag är mekaniker i grunden så vi gör alltid service och underhåll själva om maskinen inte har ett serviceavtal. 

– Att kunna mecka själv är nästan helt nödvändigt när man jobbar långt ute som vi gör. Det gör ju också att man kan köpa en begagnad maskin eller ett mindre märke.

Att renovera skogsvägar, är det ett typiskt jobb för er firma? 

– Ja, det är ganska vanligt. Vi gör också en hel del jobb åt skogbolag och lantbrukare, ordnar balplaner, rensar åkerdiken och ibland skogsdiken. Sen blir det ju en hel del enskilda avlopp. Så de mesta jobben är på landsbygden och ofta också åt privatpersoner.

Efter gymnasiet började du som lärling hos din far och efter det jobbade du ett tag för ett företag i Motala. Nu är du delägare i Bard Entreprenad, vad tänker du dig i framtiden? 

– Jag vill lära mig att köra väghyvel, det är kul med en utmaning så man får en liten gnista. Ibland kan det bli lite enformigt, så att lära sig något nytt är ju kul. 

Utbildning: Tungmekaniker/lastbilsmekaniker.

Anställning: Äger Bard Entreprenad AB tillsammans med pappa Anders Bard.

Hobby: Sågar, hyvlar o målar ny panel till huset, fixar ved.

Björn Bard

Tunga och komplexa arbetsmaskiner måste lära sig mer om fysikens grundlagar för att fatta riktiga beslut. Nu satsar EU åtta miljoner Euro på ett forskningsprojekt.

På en skogsbilväg i norra Östergötland sitter Björn Bard och byter trummor. 
– Här i skogen trivs jag bäst, konstaterar han. Att jobba i stan är inte min grej.

Provade en Atlas som servicemaskin

Redan idag kan förarlösa, autonoma, grävmaskiner gräva diken och utföra olika repetitiva uppgifter, men när det dyker upp sten eller andra oförutsagda händelser får de problem.

För att ta nästa steg i utvecklingen av autonoma arbetsmaskiner har EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon Europe startat projekt XSCAVE. Projektet har en budget på nästan åtta miljoner Euro och engagerar tio universitet och företag i sex länder.

Från Sverige deltar Umeå universitet samt umeåföretagen Komatsu Forest AB och Algoryx Simulation AB. 

– Projektet löper under fyra år och på den tiden räknar jag med att vi har gjort stora framsteg mot full autonomi, säger Viktor Wiberg, senior forskare och utvecklare vid Algoryx.

Han borde veta vad han talar om eftersom han just avslutat sina doktorandstudier vid Umeå universitet med att ta en 16 ton skogsmaskin till skogen och låta den köra förarlöst över stock och sten. För det är just stora och komplexa maskiner som är utmaningen när det är dags för automation. Att få en gräsklippare eller dammsugare att på egen hand lösa sin uppgift är betydligt enklare än att skicka ut en skogsmaskin eller en grävare på uppdrag. 

Att göra en stor och stark maskin, som dessutom utför en mängd varierande uppgifter, möjlig att framföra utan förare i hytten är svårt. Deras styrka och storlek gör dem farliga, och de utför komplicerade uppgifter. Det är här företaget Algoryx och Viktor Wiberg och hans kolleger kommer in. De är nämligen experter på datorsimulering och har nya idéer om hur den artificiella intelligens, AI, som används i maskinerna ska tränas för uppgiften. 

– Vårt mål med XSCAVE är att klara mer än vad traditionell AI klarar av. Vi vill att vår AI även ska klara av att interagera med sin omgivning. Vi är specialiserade på fordon och deras markinteraktion och ska använda oss av fysiksimulering för att lära grävmaskinen mer om markens fysiska egenskaper och fysikaliska begrepp som till exempel friktion och energi.

Det hela handlar alltså om att simulera händelser. Att skapa en modell av maskinen i en dator, och sedan lägga till en verklighetstrogen omgivning, gör det möjligt att testa och träna systemen helt virtuellt – utan risker för omgivningen, betydligt billigare och dessutom helt utan dieselåtgång.

För att bygga en verklighetsmodell inleds arbetet med att ställa samman en omfattande mängd parametrar som beskriver den verklighet som maskinen arbetar i. 

– Det är en av våra stora utmaningar, kommenterar Viktor Wiberg. När vi sätter upp en fysiksimulering är det avgörande att vår representation av verkligheten är så korrekt som möjligt. Vi använder oss av data som vi samlat från verkligheten och det känns bra att vi i det här projektet även har med partners från industrin så att vi har god tillgång på data.

Om simuleringen utförs efter fysikmodeller som inte är tillräckligt verklighetstrogna uppstår ett så kallat verklighetsglapp och det betyder i sin tur problem. När en maskin tränats i en miljö som har ett verklighetsglapp så är det lätt att föreställa sig vad som kan hända när den släpps ut i den verkliga verkligheten. AI kan då få maskinen att göra saker som inte alls är så bra. 

Viktor Wibergs doktorsavhandling visar dock att det är möjligt att träna även en komplicerad maskin så att den överbryggar verklighetsglappet. Efter flera miljoner träningssteg i universitetets superdator lyckades han få en skogsmaskin att navigera på egen hand i verklig miljö. Det går alltså att överföra AI-styrning till en så komplex maskin som en fysisk skogsmaskin efter att ha tränat den i simulerad miljö. 

Det XSCAVE och Algoryx nu alltså ska tillföra för att göra autonoma grävmaskiner ännu smartare är att bädda in beräkningsmodeller för fysiken så att AI-modellerna ska få en medvetenhet om orsak och verkan så att de kan uppskatta resultatet av planerade rörelser innan de utförs. De ska tränas för att lära sig hur det känns att stöta på en sten, vad slirning innebär och vad som händer när sidorna i schakten börjar glida neråt. Systemet ska helt enkelt få en större kunskapsbas att använda när beslut ska fattas. 

– I simuleringen kan vi skapa en miljö som efterliknar olika typer av jord och vi kan bädda in stenar och olika objekt, berättar Viktor Wiberg.

Men hur vet man att grävaren verkligen fattar rätt beslut i varje enskild situation? 

– Det är svår att säga för alla specifika fall. Jag tror att det är bättre att sätta ett stort övergripligt mål som till exempel att grävaren i en viss terräng har gjort ett dike som ser ut på ett visst sätt och grävt med så liten energiåtgång som möjligt.

Om fyra år vet vi alltså hur det har gått för projekt XSCAVE. Ett är dock säkert enligt Viktor Wiberg: förändringen kommer inte att ske över en natt och vi människor kommer inte att bli överflödiga. 

– Övergången kommer att ske i flera steg, först kommer det autonoma systemet att användas som förarstöd och sedan för fjärrstyrning innan maskinerna blir helt autonoma. Jag tror också att det fortfarande kommer att krävas en människa som övervakar arbetet, slår han fast. 

Projektnamn Explainable, Safe, Contact-Aware Planning and Control for Heavy Machinery Manipulation and Navigation, förkortat XSCAVE, ska under fyra år ta fram bättre metoder för att skapa autonoma maskiner inom grävning, skotning och navigation.

Budget åtta miljoner Euro. I projektet deltar universitet och företag från sex europeiska länder.

XSCAVE

Nu ska förarlösa grävmaskiner få fysiklektioner. För att klara av verklighetens oförutsägbarhet krävs att datorn som styr grävmaskinen begriper grundläggande fysik.

Mer fysik för den förarlösa grävmaskinen

Planering av specialtransporter i gruvor kan vara komplex, dyr och tidskrävande, då det kräver olika konfigurationer och involverar faktorer som olika trailertyper, tunnelprofiler och infrastruktur som kan variera väldigt. För att komma till rätta med det har LKAB nu utvecklat en simulator.

Byggandet av simulatorplattformen har involverat en mix av spelutveckling, 3D-modellering och fysiksimuleringsverktyg. Efter ett första genomförbarhetstest har modellen förfinats för att säkerställa exakthet, matchat med de mått på lastbilar och trailers som används på LKAB.

– Jag ser det här projektet som en stor framgång, inte bara för att vi övervunnit tekniska och logistiska utmaningar men också för att vi gjort det helt internt på LKAB, utan extern hjälp, säger Dawid Puk, forskningsingenjör inom gruvteknik på LKAB i Malmberget.

LKAB har utvecklat en simulator som ska underlätta planeringen av specialtransporter i gruvan, exempelvis av stora komponenter.

Simulator effektiviserar transporter i gruvan

Högt över riksväg 40, precis vid infarten till Landvetter flygplats, har vi fått ett nytt landmärke. Här tronar nu Zeppelin Sverige AB:s nya huvudkontor och en ny verkstad. Att köra mellan Borås och Göteborg utan att skänka en tanke till Zeppelin och Caterpillar är alltså helt omöjligt.

I somras gick flytten från de gamla lokalerna i Göteborgstrakten och den första oktober hölls officiell invigning med influgna företagsledare inom både Zeppelin och Caterpillar, samt såklart även Härryda kommunstyrelses ordförande.

Alla lika övertygade om att de nya lokalerna kommer att föra mycket gott med sig.

– Den här byggnaden ska vara ett ställe där folk kan mötas och den ska vara välkomnande för våra kunder, konstaterade Volker Poßögel, vd för Zeppelin Sverige AB och Zeppelin Nordics, i sitt invigningstal.

Han fortsatte med att konstatera att Zeppelin Sverige AB sedan de gick in som svensk återförsäljare av Caterpillar 2019 har arbetat med sin vision om att leverera branschens bästa kundvärde.

– Det är stora ord, men vi har en stark ägare bakom oss och det har hjälpt oss att under våra drygt fyra år här utveckla och bygga de här lokalerna och vi menar att de ger våra kunder en garanti om vår långsiktighet. Nu startar vi ett nytt kapitel för vår verksamhet här i Sverige.

Först lite siffror: För en byggkostnad på 340 miljoner kronor har en total lokalyta på 9 000 kvadratmeter, varav verkstad och tvätthall på 3 000 kvadratmeter uppförts. Till detta kommer gårdsplan och parkering på 26 500 kvadratmeter.

Antalet kontorsplatser är 150 och verkstäderna har tillsammans inte mindre än sexton portar och plats för maskiner som kan hålla drygt 20 mekaniker sysselsatta.

Förutom att hysa Zeppelin Sverige AB:s huvudkontor, verkstäder och möjlighet för kunder att provköra maskiner finns inom anläggningen även lokaler för Zeppelin Rental och Zeppelin Power.

Alltså ett ganska komplext byggprojekt att planera och utföra. För första gången har Zeppelin valt att bygga i egen regi och utvecklingsarbetet har direkt och indirekt involverat i stort sett alla som kommer att ha kontakt med anläggningen – förutom personal inom Zeppelin även kunder och leverantörer.

Sedan Zeppelin etablerade sig i Sverige för snart fem år sedan har nämligen ett omfattande arbete pågått för att skapa en stark företagskultur, något som även påverkat hur den nya anläggningen utformades. 

– Vårt mål med arbetet kring vår företagskultur är att kunden sätts i fokus, berättar Carina Almquist, HR-chef. Förutom att kunden ska få en bra upplevelse och service vill vi också vara en attraktiv arbetsgivare. Vi är helt övertygade om att nöjda medarbetare ger nöjda kunder.

Den starka företagskulturen är alltså tänkt att genomsyra hela verksamheten – det dagliga arbetet, men även hur den nya anläggningen i Landvetter utformades. Här ser heller inte vare sig kontor eller verkstad ut riktigt som man förväntar sig.

Johan Warfvinge, fastighetschef, förklarar: 

– Det här är inte bara en byggnad, det är en plats där människor möts, utbyter kunskaper och erfarenheter och gör affärer. Samt det är den plats där vi ger våra kunder den support de behöver. Vi har skräddarsytt anläggningen för att optimera våra arbetssätt, få effektivare och bättre arbetsmiljö samt kortare ledtider och ett höjt tempo.

Att det innebar nytänkande syns tydligt både i kontoret och i verkstäderna. De 150 kontorsplatserna ser nämligen inte alls ut som man förväntar sig att kontorsplatser ska se ut. Inte heller verkstäderna har klassiska arbetsplatser.

Här har man nämligen skapat rum för ett funktionsbaserat arbetssätt. I kontorsdelen av den stora byggnaden finns olika zoner för olika behov. Det finns en tyst zon, en livlig zon för interaktion och en zon för något mitt emellan. Här finns enskilda arbetsrum, större mötesrum och soffor för möten. Vad som däremot inte finns är privata arbetsrum. Inte ens vd har ett eget rum!

Andreas Eriksson är platschef för anläggningen och berättar att det redan tidigt i planeringen pratades om att inreda kontoret för ett funktionsbaserat arbetssätt.  

– Sen kom vi att tänka på verkstäderna. Varför skulle vi inte försöka göra samma sak där? 

Sagt och gjort. Även verkstäderna planerades för ett funktionsbaserat arbetssätt där varje mekaniker har sin verktygsvagn med plats för dator och flexibiliteten har maximerats. 

– Det har varit en intressant resa de här senaste fyra åren, konstaterar Andreas Eriksson med ett leende som också antyder att det inneburit en hel del arbete.

Ett arbetsteam på 6 till 8 personer började redan för fyra år sedan att fundera över hur den nya anläggningen skulle se ut. 

– Jag tror vi har haft ungefär 65 projektmöten under de här åren. Det började 2020 med att vi satt med olika stora byggklossar och funderade på hur allt skulle få plats på bästa sätt. Till exempel anpassade vi höjder, bredder och längder efter Caterpillars olika maskiner. 

Ambitionsnivån var hög och teamet gjorde bland annat studiebesök hos andra storföretag för att se hur de designat sina lokaler. Men även de egna medarbetarna fick vara med och önska.

– Projektteamet jobbade mycket med att involvera så många som möjligt, helt i linje med vårt arbete med att skapa en stark företagskultur. Förutom ett starkt behov av flexibilitet för att snabbt kunna anpassa sig efter förändringar satte vi fokus på säkerhet och god arbetsmiljö.

Resultatet av planeringsarbetet blev två avgränsade verkstadsavdelningar, var och en med fyra portar på fram respektive baksida av huset. I den ena verkstadsavdelningen utförs service, reparationer och renoveringar. I den andra avdelningen sker kundanpassningar av nya maskiner, både av anläggningsmaskiner och i en specialavdelning av Caterpillar Powers produkter. Här sker även viss verksamhet för Caterpillar Rentals räkning.

I anläggningen ryms även ett lager med 400 pallplatser, en tiodubbling jämfört med lagerutrymmet i gamla lokalerna i Linnarhult berättar Andreas Eriksson och tillägger att närheten till Landvetter utnyttjas flitigt.

 – Vårt centrallager ligger i Belgien och då är det ju en fördel att ligga så här nära en flygplats. Våra speditörer har tillgång till området så att vi kan få leveranser dygnet runt.

Verkstadslokalerna är ljusa, med högt till tak och god belysning. I taket sitter radiatorer för vattenburen värme och kyla vilket gjorde verkstaden till en populär plats under årets sommarmånader. 

– En annan viktig funktion är att vi har slutna system för oljehantering, berättar Andreas Eriksson. Alla arbetsplatser, samt externt till servicebussarna, har sluten distribution både av ny och använd olja. Det handlar om arbetsmiljö, miljö och renhet för att få hög produktivitet och kvalitet på utfört arbete. 

I samband med sommarens flytt till de nya lokalerna gjordes även nyrekrytering av personal. Idag finns drygt 20 anställda mekaniker, med olika kompetenser, vilket motsvarar mer än en fördubbling jämfört med tidigare. 

De nya lokalerna har underlättat rekryteringsarbetet menar Andreas Eriksson och säger att man till och med fått spontanansökningar efter att det spridit sig i branschen om den nya verkstaden och Zeppelins satsningar.

Verkstadschef Jesper Gordon kan bara hålla med: 

–  Vi har redan märkt att det blir andra personer som söker jobb hos oss nu. Lite bondgrabbar från trakten och folk från Boråstrakten som annars skulle fått för långt att pendla till oss i Linnarhult. 

Själv erkänner han att det var lite ledsamt att lämna de gamla lokalerna efter många år där, men efter första dagen på nya stället är det enbart positivt. 

– Här fungerar logistiken bättre, vi har större ytor och det blir bättre effektivitet. 

Bland nymodigheterna i verkstaden finns en riktig specialare, en smörjgrop för jättemaskiner. 

 – Jag såg en sådan i en verkstad i Tyskland, berättar Andreas Eriksson. Visste direkt att vi skulle ha en, inga rullbrädor här inte.

Gropen är tio meter lång och har precis som övriga arbetsplatser ett integrerat system för oljor samt oljeuppsamlare. Utöver det har den integrerad domkraft samt en hiss för mekanikern så att denne kan nå bättre. 

– Just nu jobbar vi med en hjulgrävare som läcker olja, berättar Jesper Gordon. Det är ett praktexempel på vad gropen är som bäst på. 

Sedan några månader har alltså Zeppelin Sveriges huvudkontor och företagets verkstadsanläggning för sydvästra Sverige varit etablerade på sin nya adress. Hur upplevs det då av företagets ledning? Thomas Gerlach, General manager, och Anders Thuné, säljdirektör, är ense om att de är odelat positiva. 

– Det betyder otroligt mycket, framför allt är det en stolthet att kunna prata om vår nya anläggning och visa den för kunder Det är också viktigt för oss att äntligen sitta tillsammans. Tidigare fanns kontoret på ett ställe och verkstaden på ett annat, detta är så mycket bättre, det ger en större förståelse för vad kunderna behöver, säger Anders Thuné.

Thomas Gerlach tillägger att satsningen på nytt huvudkontor och verkstäder inte är Zeppelins enda satsning i Sverige just nu.

– Sedan Zeppelin tog över försäljningen av Caterpillars produkter i Sverige har även gjorts en stor satsning på personal. Vi har ökat antalet anställda från 400 till ungefär 550 personer inom olika området, allt från supportfunktioner till mekaniker och fältserviceledare. Parallellt har vi sett över våra processer och ökat återkopplingen med kunderna före, under och efter interaktioner.  

– Allt för att hålla kunderna närmare och öka kundnöjdheten, vår vision, precis som Volker Poßögel sade i sitt invigningstal, poängterar Thomas Gerlach.

"Nu startar vi ett nytt kapitel för vår verksamhet här i Sverige."

Zeppelin Sverige AB:s nya anläggning i Landvetter

Huvudkontor för Zeppelin Sverige, verkstäder för kundanpassningar, service och reparationer, tvätthallar samt höglager. 

Lokaler för Zeppelin Rental samt 
Zeppelin Power.

Zeppelin Sverige AB

– Härifrån ska vi leverera branschens bästa kundvärde, lovade Volker Poßögel, vd för Zeppelin Sverige AB och Zeppelin Nordics, i sitt invigningstal.

Zeppelin Sverige AB har byggt nytt högkvarter och verkstad vid Landvetter flygplats. En stor och stark byggnad med mycket pondus.
Det går inte att ta fel på företagets budskap: 
”Här är vi – och här blir vi kvar!”

Zeppelin bygger för framtiden

Du är maskinförare hos Heidelberg Materials i Skövde. Vad är det för maskin du kör?

– Jag är anställd som dumperförare och kör en Volvo A60H. Det är mitt jobb att hämta berg och fylla krossen. Men vi roterar mellan maskinerna och jag kör också en Volvogrävare, en 290, och en Volvo 350 hjullastare samt en Cat D6 bandschaktare. Bandschaktaren använder vi till att hantera skrotsten, bygga vägar och annat.

– Det är verkligen jättekul att få köra alla maskiner och inte bara sitta i samma hela tiden. Det är ju utvecklande att få köra allt. Jobbet passar mig, ingen måndagsångest här inte.

– Det var på en prova-på-dag. Vi fick köra maskiner och jag fastnade direkt, kunde inte tänka mig att göra något annat. Jag har väl alltid varit en sån där pojk-tjej. Har alltid bott på landet och hållit på med hästar, men kommer inte från en familj som jobbar i yrket. 

– Jag hade skitkul på gymnasiet och efter det hamnade jag på ett företag som hyrde ut mig till tippen i Skara där jag körde materialhanterare. Men när coronan kom blev jag uppsagd och istället började jag på maskinstation innan jag för ett och ett halvt år sedan kom hit till Heidelberg.

Hur gjorde du när du blev gravid? Berättade du direkt på jobbet? 

– Ja, det gjorde jag. Min chef och jag har en bra relation och jag kände mig bekväm med att berätta tidigt, de skulle ju ändå få veta snart och jag hade en oro om att det kunde vara dåligt för barnet att fortsätta köra maskin. 

– Jag hade ju hört från andra att buller och vibrationer inte är bra. Även om vi sitter i jättebra maskiner med fjädring och våra vägar hålls i bra ordning är det omöjligt att undvika att det bli hålor och gupp.

Vad fick du för råd från mödravården? 

– De visste ingenting faktiskt, sa bara att de inte kunde det här så bra. Tack för den! Vart vänder man sig? Det finns ju inte heller så många tjejer i branschen att fråga.

– Istället var det min chef Marie som tog tag i det. Hon kontaktade företagshälsovården. De kom ut och monterade mätare i de maskiner jag brukar köra. Fast inte i bandschaktaren, för den visste jag direkt att den skulle jag inte köra.

– Det visade sig att den dagliga vibrationsexponeringen översteg insatsvärdena som gäller för gravida och ammande, och personen från företagshälsovården sade att jag inte skulle köra mer. Så det blev stopp samma dag.

– Nu har jag en halvtidstjänst på förrådet och är hemma med graviditetspenning från Försäkringskassan på andra halvan. Jag är verkligen tacksam för att jag slapp gå hemma på heltid, det hade jag aldrig klarat. Företaget har verkligen ställt upp och jag vet att jag har ett bra jobb att komma tillbaka till.

Utbildning: Mark och anläggningsprogrammet.

 Anställning: Heidelberg Materials Cement Sverige AB i Skövde.

Alexandra Bäckström

Volvo A 60 H

– Jag är så tacksam för att jag kan jobba under graviditeten.
När maskinförare Alexandra Bäckström blev gravid ordnade företaget andra uppgifter åt henne.

”Snart är jag tillbaka i hytten”

Smålandsföretaget Multibygg har använt sig av kombinationen dieselgenerator och batterier vid en off grid-etablering utanför Mönsterås.

– Vi skulle bygga en biogasanläggning och det fanns ingen elektricitet på platsen, berättar platschef Anton Linde. Det var tidig vår och vi behövde värme och elektricitet i våra bodar samt ström för att driva svetsar och en kran. 

Lösningen blev en Atlas Copco-generator på 34 kW samt ett Atlas Copco-batteri på 46 kWh, båda hyrda från SMT Sweden AB. 

– Det hade ju känts tråkigt att använda diesel för att bygga en anläggning för grön energi, kommenterar Anton Linde och förklarar att man under projektets gång minskade koldioxidutsläppen med omkring 60 000 kilo jämfört med om projektet drivits utan batteri. 

– Vi skulle ha behövt två dieseltankar, men klarade oss nu på bara en, som dessutom bara fylldes var tredje vecka. Det gick åt ungefär 40 liter per dag, jämfört med 200 liter, och det gav en minskad dieselkostnad i projektet på nästan en halv miljon kronor.

Men det stannar inte där när Anton Linde ska beskriva de positiva erfarenheterna. 

– Det handlar också om att vi sparade arbetstid. Systemet var driftsäkrare, det hände till exempel aldrig att någon säkring/jordfelsbrytare gick när vi skulle svetsa. Det plockar snabbt både minuter och timmar om man måste återställa säkringar igen och igen. 

För projektet i Mönsterås hade en standardlösning med enbart dieselgenererad elektricitet enligt Anton Linde inneburit inte bara en utan två generatorer. En som stått för dygnetruntdrift av etableringen och en annan under dagtid för att driva svetsar och kranen. Med hybridlösningen krävdes bara en generator, som dessutom var mindre och därmed billigare. 

– Eftersom generatorn bara gick när batteriet kallade på ström kunde den hela tiden gå på optimalt varvtal vilket innebar att vi inte behövde göra någon stor service på den, bara mindre. Det sparade också både tid och pengar. 

Andra pluseffekter som Anton Linde nämner gäller arbetsmiljön; personalen slipper hantera lika stora mängder diesel, bullret minskar, liksom avgaserna. 

– Vi använder oss gärna av tekniken igen om vi får möjlighet, konstaterar han.

John Posti är säljare på SMT Sweden AB och berättar att företaget sedan ungefär fem år tillbaka valt att specialisera sig på energilösningar. 

– SMT är ett privatägt företag och auktoriserad återförsäljare för Atlas Copco. Förutom återförsäljarskapet handlar SMT även med begagnade entreprenadmaskiner, bergssprängningsutrustning och högtryckskompressorer. Under de senaste åren har företaget expanderat och erbjuder nu även uthyrning av energilagringslösningar

För att visa sitt engagemang har företaget just invigt en helt ny anläggning i Vaggeryd. 

– Där kommer vi att lagerhålla och underhålla energilagringssystem, både för uthyrning och som en service för de kunder som äger sina energilagringssystem. Efterfrågan på dessa lösningar har ökat lavinartat under den senaste tiden.

– För bara några år sedan var det många som inte förstod vad vi pratade om, men nu ser vi ett tydligt kunskapsmässigt uppsving. Intresset har ökat avsevärt, och fler företag inser nu vikten av att ta till sig den här kunskapen. Dock kvarstår en utmaning i att tekniken integreras redan i planeringsstadiet, vilket ännu inte har blivit standard.

För John Posti och SMT är det en självklarhet att ny teknik av den här sorten måste prövas innan man kan förstå helt hur den fungerar och vilken potential den har. Bygg och anläggning är en komplex miljö som bjuder på många utmaningar.

– Det är först när man är på plats och ser vad som händer när de olika maskinerna går igång som man verkligen förstår vad det handlar om. 

Ett exempel är hur ett energilager kan användas som en hybridlösning tillsammans med en dieselgenerator.

– När batterierna i energilagringssystemet behöver laddas startar generatorn automatiskt och tar över strömförsörjningen. När batterierna är fulla stängs generatorn av och energilagringssystemet tar över strömleveransen. Allt sker helt automatiskt och utan manuell inblandning.

Detta sätt att använda dieselgeneratorerna gör att de slipper gå långa tider på lågt varvtal.

– Det är inte bra för en dieselgenerator att gå på låga varvtal. Ett företag vi arbetade med räknade på 6 000 generatortimmar, men med hybridlösningen blev resultatet 1 000 timmar, som istället kördes på optimal last. Det innebär betydligt mindre slitage på generatorn och ett bättre andrahandsvärde – utöver att pengar sparas på minskad bränsleförbrukning. 

I en off grid-situation menar både Anton Linde och John Posti att det utan tvekan finns pengar att tjäna på att arbeta med energilagringslösningar. Kanske även i vissa fall där det finns begränsad tillgång till nätbaserad byggström. Vad gäller lösningar där ett batteri används som en portabel laddinfrastruktur, utan medföljande generator, till exempel lastad tillsammans med en minigrävare på ett lastväxlarflak är ekonomin ännu inte något huvudargument. Här handlar vinsterna fortfarande om att företaget skapar sig en miljöprofil. 

Litiumjärn-batterier som laddas av dieselgenerator. Generatorn startar automatiskt vid batteriladdning och som stöttning om hög last inträffar.

Batterierna kan laddas och urladdas samtidigt. Systemet är helt automatiskt och kan distansövervakas. 

Ekonomisk lönsamt vid off grid-lösningar.

Hybrid-lösning generator och energilagring

– Fortfarande saknas kunskap om hur man kan arbeta med energilagringssystem, men det ska vi råda bot på med utbildningar vid vårt Energy Storage System Center i Vaggeryd, berättar John Posti, SMT Sweden AB.

Grönare byggande kräver mer elektricitet, men nätström är inte alltid tillgänglig. Då kan en hybridlösning med dieselgeneratorer och batterier vara ett miljövänligare alternativ.

teknik

Flerfaldigar utbyggnaden av stamnätet

Provade en Atlas som servicemaskin

Mer fysik för den förarlösa grävmaskinen

Simulator effektiviserar transporter i gruvan

Zeppelin bygger för framtiden

”Snart är jag tillbaka i hytten”

Sparar diesel med batterier

Norsk entreprenör först ut med batteribyteslösning

Knepigt jobb i Lund färdigt

Betongpålar ska bli mer ekologiska

INNEHÅLL

TIDNINGEN

KONTAKT

FAKTURA